Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi skildes och jag sade: vi talar inte mer om det.
På Kongens Nytorv blev vi länge stående medan han
visade mig svensken under hovarna på danske
kungens häst. Jag dristade invända att statyn var
inte historisk, för vi svenskar hade ju brukat segra.
— Ja, därav kommer Nordens svaghet för
närvarande, sade han. Tänk vilken lycka om drottning
Margareta och Kristian II hade kunnat pacificera er
till ert eget bästa, då hade Norden nu haft en enda
politik, en enda kung och en enda här.
— Så synd med Engelbrekt, Gustav Vasa och
Karl X Gustav, sade jag.
— Som du säger, sade han, men det kan inte
hjälpas, och nu ska jag bjuda dig på kaffe med bröd,
för man måste leva i alla fall.
Han skrattade åt mig för att jag ville se
Tor-valdsens museum, men han gick beredvilligt med
mig dit. Det dröjde dock inte länge förrän jag
märkte att det hade han gjort för att där kunde man
kyssas i fred.
Det hade inte fallit mig in att Julius fästmö skulle
få minsta svårt att hålla Daektrup stången. Men o
ve, fortfarande blev jag lika besynnerligt lycklig så
fort Daektrup rörde vid mig, den känslan hade jag
inte kunnat överflytta på Julius fast jag försökt.
När en hel skola översvämmade museet blev
Daektrup ond.
— Kom, sade han, det här är ju en skandal. Vad
underhåller man museet för? Vi far hem till vårt.
ii 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
