Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begärde plats för den arbetande kvinnan som vågade
på egen risk ha ett barn och sörja för det med eget
arbete. Hon menade inte att det var idealet, men å
andra sidan var det orätt att kasta sig över en
kvinna, som försökte lösa sitt problem genom att
leva ensam med ett barn, och det var grymt att
försöka göra det omöjligt för henne genom social
bojkott. Kanhända den kvinnan (denna Ethel
Wester-dyk, sade jag mig själv, som misströstade om att
finna en man som ville leva med henne och ändå
ge henne frihet att sköta sitt yrke) hade en
intellektuell insats att göra i det nya Sverige! Ty till något
annat än att ligga i trädgårdsland och göra ren
kanin-burar dugde väl den ensamma kvinnan i alla fall —
Alla hem med lagligt gifta sammanboende
föräldrar var heller inte så idealiska, det visste hon
som skildrat så många fall av blodvite i sin
tidning. Hon slutade med att hoppas på rösträtten
som bland mycket annat också skulle skaffa
kvinnan moderskapsförsäkring och då -först, sade hon
patetiskt till avslutning, skulle rättfärdighetens sol
för första gången lysa över kvinnokönet. Hon visste
inte att det en gång varit urgammal sed i Orienten
att ge varje havande kvinna ett guldmynt och att
själva Alexander den store fick betala ut i efterkrav
en hel handfull till sin moder Olympia.
Det applåderades lamt och tacktalet dröjde lite, ty
föreståndarinnan vägrade blankt att hålla det. Varpå
biologilektorn själv måste fram och säga några ord.
Att en ny tid fordrade nya kvinnor var väl alla
■232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
