Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - III. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att fullfölja vårt exempel, om jernet förenar sig med
vätet, denna förening alltid sker i proportionen af 350
(jernets eqvivalent) till 12,50 (vätets eqvivalent). Vidare,
alla dessa föreningar verkställas efter geometriska regler,
och kropparnas krystallisation kan alltid återföras till den
ena af dessa sex grundtyper: kuben, de båda räta
prismorna, rhomboedern och de två sneda prismorna.
För att kunna förklara ej allenast föreningarna, utan
äfven alla de mångfaldiga rörelser som försiggå i materiens
oupphörliga förändringar, i fenomenerna af sammandragning
och utvidgning, i yttringen af kropparnas olika egenskaper,
antager man, att atomerna icke beröra hvarandra, ej ens i
de tätaste och solidaste kropparna, att de äro isolerade
ifrån hvarandra och att, på grund af deras litenhet, de
mellanrum som åtskilja dem äro relativt för dem
desamma som de mellanrum hvilka skilja himlakropparna;
och slutligen, på samma sätt som himlakropparna röra sig
kring hvarandra, utan att upphöra med att förblifva
förenade genom ett solidariskt band, så svänga atomerna kring
sin behöriga punkt, utan att aflägsna sig från de af
sammanhållningskraften eller den molekulära frändskapen bestämda
gränser. Det finnes ingen väsentlig olikhet mellan
stjern-verlden och atomverlden. Förstora denna krystall, denna
molekul, antag att den förstoras, utvecklas, tills den
uppnår planetsystemets volym, storleken af en nebulosa: du
skall då ha ett verkligt system med sina krafter och sina
rörelser. Antag deremot, att planetsystemet så till sägande
smälter ihop, att alla afstånden hoptryckas, att alla de
kroppar, som bilda det, minskas och att det slutligen
kommer ned till dimensionen af ett kemiskt agregat: vi skola
då ha kommit tillbaka till mikrokosmen. För öfrigt äro
måtten, uttrycken för det oändligt stora och det oändligt
lilla, i oss och icke i naturen, emedan vi hänföra allt till
oss som till en jemförelsepunkt. Föreställningarna om stort
och litet äro rent relativa. Naturen känner icke dessa sätt
att se tingen.
Värmens, ljusets, ljudets, magnetismens fenomener
förklaras genom denna uppfattning af de atomistiska rörelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
