Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - III. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro geometriskt delaktiga, förändras icke heller, fastän de
oupphörligt öfvergå från den ena varelsen till den andra.
Genom det ständiga utbyte som eger rum mellan alla de
skapade varelserna i naturen och hvilket sammankedjar dem
alla under väldet af en ämnesgemenskap, genom tingens
ständiga förbindelse sinsemellan, luften med växterna och
med alla de varelser som andas, växterna med djuren och
menniskorna, vattnet med alla de organiska ämnena; genom
näringsprocessen och matsmältningen, hvilka beständiggöra
tillvarelsernas kedja, inträda molekulerna oupphörligt i och
utgå ifrån kropparna, ombyta i hvarje ögonblick egare, men
bibehålla väsentligen sin inre natur. Vi erkänna med våra
motståndare: jernmolekulen förändras icke, antingen han,
förkroppsligad i meteoren, genomilar universum, eller i
waggonens hjul gnisslar på jernbanan, eller han i den lilla
blodkulan frasar upp till skaldens tinningar. Hvilket ställe
molekulerna således än öfvergående bebo, bibehålla de likväl
sin väsensnatur och sina egenskaper. Atomerna äro oändligt
små, alltid särskiljda ifrån hvarandra och likväl hopkedjade
af samma osynliga kraft som qvarhåller sfererna i deras
banor. Hela materien, hon må vara organisk eller
oorganisk (eftersom det är detsamma), lyder först och främst
denna kraft. De minsta delarna förhålla sig på alldeles
samma sätt som stjernorna i rymden; de draga hvarandra
till sig och stöta hvarann ifrån sig, alltefter deras särskilda
rörelser. Under slöjan af denna materia, som synes oss så
tung och tät, skola vi sålunda få tag i den kraft som hon
åtlyder, den som styr mineralet, som väger elementerna, som
ordnar förbindelserna och, oinskränkt beherrskande materien,
böjer henne som en mjuk och lydaktig slaf under de
ursprungliga lagar som försäkra verldens fortvaro.
Materiens olika tillstånd äro bestämda af lagar. Har
ni aldrig beundrat krystallisationens karakteristiska former?
Har ni aldrig undersökt med mikroskopet bildningen af
snöstjernorna och isens krystallinska moleculer? I denna
osynliga verld liksom i det synliga universum verkställes
hvarje rörelse, hvarje förening under lagens ledning. Alltid
samma vinkel, alltid samma linier, alltid samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
