Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korta steg. Denna naturlag skulle utan tvifvel ej förefinnas,
om hvarje art blifvit skapad oberoende för sig.
Geologiens vittnesbörd talar till förmån för teorien
om förändrade ättlingar. De nya arterna hafva långsamt
och med på hvarandra följande mellanrum framträdt på
verldens skådeplats, och summan af de under lika tider
timade förändringar är mycket olika inom de olika
grupperna. Utslocknandet af arter och hela grupper af arter,
som spelat en så vigtig roll i den organiska verldens
historia, är en nästan oundviklig följd af det naturliga valets
princip; ty de gamla formerna böra ersättas med nya och
mera fullkomliga. Hvarken de enskilda arterna eller
grupperna af arter kunna återuppträda, när de regelbundna
generationernas kedja en gång blifvit afbruten. Den
gradvisa utbredningen af de förherrskande formerna och de
långsamt försiggående förändringarna hos deras ättlingar
göra, att lifsformerna tyckas efter långa tidsmellanrum hafva
samtidigt förändrats inom hela verlden.
Öfvergångskarakteren hos de fossila djuren i hvarje formation, jemförda
med dem i lägre och högre formationer, förklaras helt
enkelt af den öfvergångsplats de intaga i den geologiska
kedjan. Det stora ådagalagda faktum, att alla de
utslocknade organiska varelserna tillhöra samma system som de
nu lefvande och ordna sig antingen i samma eller i
mellanliggande grupper, härflyter deraf att de utslocknade och de
lefvande varelserna äro ättlingar af gemensamma föräldrar.
Författaren åberopar, ytterligare till sin förmån
betydelsen af de embryologiskt utmärkande dragen, i det han
anmärker att de organiska varelsernas verkliga frändskap
grundar sig på ärftligheten eller det gemensamma ursprunget;
det naturliga systemet är ett genealogiskt träd, hvars
ättelinier man måste utsöka med tillhjelp af de mest
permanenta utmärkande egenskaperna, huru ringa deras vitala
vigt än är. Han glömmer ej heller analogien. Benens
anordning är Öfverensstämmande i menniskans hand, i
flädermusens vinge, i sköldpaddans simfena och i hästens hof;
samma antal ryggknotor bilda giraffens och elefantens hals;
dessa omständigheter och en oändlig mängd andra dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
