Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - III. Menniskans vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det kan vara af gagn att veta, hvartill man skall
hålla sig i afseende på friheten. Det är åtminstone, hvad
vi tänka med Spurzheim, som öfver denna sak skrifvit
några goda sidor och hvilken yttrar sig på följande sätt
öfver detta så omtvistade ämne: [1]
Ordet frihet användes i mer eller mindre omfattande
betydelse. Det finnes filosofer, som gifva åt menniskan en
obegränsad frihet; enligt dem skapar menniskan så till
sägande sjelf sin egen natur; hon gifver sig de
själsförmögenheter som hon önskar sig, och hon handlar oberoende
af all lag. En sådan frihet står i motsägelse till begreppet
om en skapad varelse. Allt hvad man kan säga till dess
förmån inskränker sig till emfatiska deklamationer,
meningslösa och osanna.
Andra antaga en absolut frihet, i kraft af hvilken
menniskan handlar utan någon inre driffjeder. Men detta
är att antaga en verkan utan orsak eller att fritaga
menniskan från causalitetslagen. Denna frihet skulle vara i sig
motsägande, ty menniskan skulle vid tillfälle kunna handla
klokt eller oklokt, väl eller illa, men alltid utan
bevekelsegrund. Slutligen skulle alla de institutioner, som hafva
samhällets eller individens bästa till ändamål, vara onödiga.
Hvartill skulle väl lagarna, religionen, bestraffningarna,
belöningarna tjena, om ingenting bestämde menniskans
handlingar? Hvarför skulle vi skänka åt någon vänskap och
trohet hellre än hat och trolöshet? Löften, eder,
förbindelser skulle vara utan verkan. En dylik frihet har
således ingenting verkligt, den är endast spekulativ och orimlig.
Man bör tvärtom erkänna tillvaron af en frihet
hvilken öfverensstämmer med menniskans natur, en frihet som
lagstiftningen antager, en motiverad frihet.
Den sanna friheten är grundad på tvänne
omständigheter. Den fria varelsen bör först och främst kunna välja
mellan flera motiver. I det man följer den mäktigaste
bevekelsegrunden eller handlar endast i enlighet med hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
