Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmen och ljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
millioner mil omkring solen, på det menniskor en gång skulle
kunna lefva derpå.
Äro Mercurius och Venus, Jupiter och Saturnus bebodda
af tänkande väsenden, så måste dessa redan till följd af nämnda
planeters olika afstånd från solen vara på helt annat sätt
organiserade än vi; men så mycket är säkert, att de icke mindre
fullkomligt motsvara sina olika hemvist, ty då vi öfverallt, så
långt vår kunskap sträcker sig, finna den största fullkomlighet
och planmessighet i verldsalltets byggnad, så kunna vi äfven
sluta till samma fullkomlighet uti alla af oss okända regioner
af skapelsen.
Med afseende på deras förhållande till värmen finner man
en märkvärdig olikhet mellan kropparne. Några leda den
genom sin massa med hastighet, andra deremot blott långsamt.
Så är vår luft en utomordentligt dålig värmeledare, men
derföre låter den värmestrålarne med stor lätthet gå igenom utan
att absorbera dem, en egenskap, som är af den högsta vigt
för hela det organiska lifvet. När man närmar sig elden uti
en spisel, känner man en brännande hetta, äfven om den
omgifvande luften är mycket kall. Denna värme är mycket lätt
att skilja från den, som luften sjelf eger. För den förra kunna
vi skydda oss genom att anbringa en skärm mellan
värmekällan och oss sjelfva, men för den sednare deremot icke. Heta
kroppar kunna alltid åt alla sidor utsända värme, hvilken går
igenom luften liksom ljusstrålarne genom genomskinliga
kroppar. Man talar derföre om strålande värme och värmestrålar,
liksom man talar om ljusstrålar.
Kropparnes förmåga att utstråla värme är äfvenledes
mycket olika och beroende af ytans beskaffenhet. Så har man
funnit att en polerad metallytas utstrålningsförmåga förhåller
sig till en kimröksytas som 12 till 100.
Äfvenså olika är kropparnes absorptionsförmåga, i det
några hastigt insuga en mängd värme, andra deremot
återkasta större delen af de dem träffande värmestrålarne. Äfven
erfordra olika kroppar olika värmeqvantiteter för att bringa
lika tunga massor till en och samma temperatur.
Från solvärmen utgår sålunda en oerhörd mängd af
verkningar och motverkningar på jordens yta, ty der finnes ingen
kropp, som förhåller sig på samma sätt till värmen som en
annan, och då alla kroppar genom ledning eller utstrålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
