Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas rotlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rotspetsar skjuta upp öfver detsamma), antingen beklädd med
fina rothår eller med en icke mindre fin öfverhud, under det
de äldre, redan brunfärgade delarne af roten äro omgifna af
ett korklager.
Rothåren, som äro utomordentligt fina och hygroskopiska,
föröka obestridligen den absorberande ytan. Der de saknas,
måste öfverhudens inskränktare yta vara tillräcklig för
näringens upptagande; men der många rothår förekomma, måste
antingen öfverhudens förmåga att absorbera och upptaga
näringen vara mera inskränkt eller också sjelfva växten behöfva
mycket näring.
Allt eftersom rotspetsen växer ut längre, bortdör hans
med rothår beklädda öfverhud. Den till näringens upptagande
bestämda delen af roten rycker sålunda allt längre fram, så
att den kommer i beröring med andra delar af jorden, och
häraf låter lätt förklara sig huru växten kan i betydlig mängd
draga till sig till och med sådana ämnen ur jorden, hvilka
icke i någon rikligare grad förekomma deruti. Hennes
rotspetsar, som ständigt föröka sig genom sidogrenar, tränga
oupphörligt framåt och utvidga fortfarande det område, som
det växande trädet har att tacka för sin näring.
Beundra skogens herrliga löfdôme och de mäktiga pelare,
som uppbära det höga gröna hvalfvet, men beundra äfven de
otaliga sugrör, som i jordens hemlighetsfulla verkstäder insupa
de safter, utan hvilka deras skönhet snart skulle sönderfalla
till stoft och förmultningsämnen och utan hvilka de aldrig
skulle krönt bergsryggarne eller smyckat slätterna; dessa
sugrör, som i jordens mörka sköte samla byggnadsämnena till de
herrliga pelargångar, hvilkas prakt vid full och klar dag
förnöjer vårt sinne!
Men om rötterna voro än aldrig så förträffligt bildade för
sitt ändamål att nära växten, behöfde de dock en medverkan
af egendomliga fysikaliska och kemiska krafter, för att kunna
till växtens nytta utveckla sin verksamhet.
Alla högre växter gro och trifvas, som bekant är, endast
uti en jord, som till en del består af en lägre eller
föregående vegetations förmultningsprodukter. Den stolte
skogsjätten förutsätter många generationer af en anspråkslösare
växtlighet, och sädesfältet behöfver den befruktande gödseln. De
regnskurar, som utgjuta sig öfver ängen, åkerfältet eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
