- Project Runeberg -  Gud i naturen /
98

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas stam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämda växteellcr förtjocka sig till träfibrer och att andra
utveckla sig till sega, böjliga basttrådar, är för henne af en
fullkomligt oberäknelig nytta, ty huru skulle det väl se ut med
hennes kultur, om Floras rike inskränkte sig till låga gräsarter
eller små buskar och intet träd stolt lyftade sin krona mot
himmelen. Då skulle sjöfarten hafva blifvit henne obekant,
då hade hon måst som ett vildt djur bo i grottor eller
jordhålor och ej kunnat förfärdiga sig några redskap, som
civiliserade menniskors åkerbruk, teknik och industri nödvändigt
erfordra. Hon skulle beständigt förblifvit en eländig vilde, en
jämmerlig herrskare öfver en högst ofullkomlig natur.

Att de olika trädens ved icke öfverallt har samma textur,
utan att det ena skiljer sig från det andra genom mångfaldiga
egendomligheter, länder henne till den största nytta. Detta
träslag rekommenderar sig genom sin seghet och hårdhet, det
der genom den lätthet, hvarmed det låter klyfva och förarbeta
sig, det ena är böjligare, det andra fastare — det ena passar
bättre för timmermannen, det andra för skeppsbyggmästaren,
detta för vagnmakaren, det der för finsnickaren — och sålunda
finner hvart och ett bland skogens olika träd det för sina
ändamål bäst passande materialet.

Men växternas stammar gagna menniskan icke blott
genom sina fasta, trådiga delar, utan äfven genom de safter,
hvarmed de ofta äro genomdränkta, eller de ämnen, som äro
aflagrade uti dem. De lemna henne dels i veden, dels i
barken de mest olikartade färgämnen (fernbock, blåholtz), hartser
(terpentin, tjära) och gummiarter, kautsjuen och guttaperchan,
som hon på så mångfaldigt sätt använder, garfämnet, utan
hvilket hon måste sakna det för henne nästan oumbärliga
lädret, chininet, som ensamt förmår göra ett slut på den
skadliga frossan, kanelen, som öfverträffar alla andra kryddor i
finhet, och korken, hvarmed hon håller sina vinbergs dyrbara
produkter i säkert förvar. Uti cicadeernas märg finnes den
närande sagon, som förtäres af hela nationer, och det
underbara koträdet i Guayana lemnar vid djupa inskärningar i dess
stam en förträfflig mjölk, hvilken framqväller så ymnigt, att
mer än en vandrare kan vederqvicka sig deraf.

Sålunda stå i växternas stammar otaliga skatter
menniskan till buds och sålunda herrskar en underbar harmoni
emellan skogens lif och hennes kulturlifs mångfaldiga behof. Våra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free