- Project Runeberg -  Gud i naturen /
171

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöstjernorna och sjöborrarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hos det större flertalet af sjöstjernor och sjöborrar är
dock metamorfosen betydligt mera komplicerad. Deras larver
häfta sig icke fast vid moderkroppen och öfvergå icke heller
på det nyss beskrifna sättet så småningom till sin sednare
lefnadsålders fullständigt utbildade form, utan förse sig först med
provisoriska apparater: lokomotoriska organer, tarmkanal,
nervsystem och understundom till och med sinnesorganer. Denna
högre organisation motsvarar också alla deras blifvande
lefnadssätts behof, ty i stället för den trånga ägghålan mottager
dem nu det vida hafvet, bland hvars invånare de måste söka
sig en passande föda för kroppens behof och sina sednare
förvandlingar.

Dessa larver äro i hög grad olika med de äldre
skaldjuren och hafva en kort, hopträngd kropp med glättad bukyta,
hvars rand begränsas af en ansenlig flimmertrådsring, hvilken
tjenar till provisoriskt lokomotionsorgan. Hos hvarje larv
utvecklar sig nu genom ett slags knoppbildning en enda individ,
till hvilken de första antydningarne bestå uti vissa bladartade
figurer, som framkomma i omkretsen af magen och på kort
tid kransformigt omgifva densamma. Längre fram
sammansmälta dessa till en skifva, hvilken så småningom antingen
utdrager sig till en sjöstjernas armar eller fullkomnar sig till en
sjöborres klotformiga kropp. I början är det unga stråldjuret
fullkomligt inbäddadt uti larvkroppens substans, hvars
längdaxel det nästan rätvinkligt genomskär, men under den
successiva tillväxten framträder det allt mer och mer utåt, ju mera
det utbildar sig. Af alla larvens organer blifver magen ensamt
upptagen i det nya djuret. Dess mun och anus gå förlorade,
emedan stråldjurets liknämnda öppningar uppkomma genom
nybildning. Så snart det är fullkomligt utveckladt, bortkastas
larvdjurets qvarlefvor, hvars tjenster numera icke äro behöfliga,
såsom en onyttig ballast, antingen helt och hållet och på en
gång, såsom hos sjöstjernorna, eller så småningom, såsom hos
ormstjernorna eller sjöborrarne.

Ändamålet med dessa lifligt rörliga öfvergångsformer,
hvilkas lifliga väsende så betydligt kontrasterar med det
fullständigt utvecklade djurets långsamhet, är uppenbarligen ej något
annat än att förhindra deras hopande inom föräldrarnes
område och utbreda dem så vidsträckt som möjligt öfver
oceanens engder. Men huru underbara äro icke de metamorfoser,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free