Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvidgning af den bakre matstrupen, än en brockartad
utstjelpning, än slutligen en skaftad blåsa, hvilken då mycket långt
framåt sammanhänger med matstrupen och isynnerhet
förekommer hos de sugande insekterna, hvilkas föda mycket lätt
kan intränga genom det smala skaftet.
Kräfvans nytta är lätt att inse, då dess tillvaro meddelar
djuret förmåga att upptaga en större mängd föda än det för
ögonblicket kan bearbeta och digerera, hvarigenom en
sedermera möjligen inträdande brist förebygges. Der kräfvan
saknas, såsom hos de växtätande, med bladlika antenner försedda
skalbaggarne, bärfisarne, stritarne och lössen, kan antingen
födoämnena med lätthet anskaffas i tillräcklig mängd eller
också är ämnesvexlingen mindre energisk. Ofta är äfven den
genom kräfvans frånvaro möjligen uppkommande olägenheten
på annat sätt undanröjd.
Ännu oftare finner man mellan matstrupen och
chylusmagen en särskild förmage inskjuten, hvars inre beklädnad
framspringer i talrika lister, borst och tänder, för att ännu en
gång mekaniskt sönderdela födoämnena. I öfverensstämmelse
med ändamålsenlighetens allmänna lag visar sig denna
förmage störst och kraftigast hos de tuggande, af rof lefvande
insekterna, de allätande gräshopporna, termiterna och myrorna
eller de af hårda växtdelar lefvande snabelviflarne. Mindre
utbildad finna vi den hos de af löf och blomstoft lefvande,
bladhornade skalbaggarne, och slutligen saknas den helt och
hållet hos de sugande fjärilarne, bärfisarne och flugorna.
I många fall torde väl äfven födans omsorgsfulla
söndertuggande mellan käkarne göra dess sednare bearbetande i en
särskild mage öfverflödigt, och deraf låter måhända förmagens
frånvaro förklara sig hos vattenjungfrurna, som dock likaledes
äro tuggande och af rof lefvande insekter. Chylusmagen, uti
hvilken födans egentliga digerering försiggår, har enligt regeln
en långsträckt, cylindrisk form och måttlig vidd. Dess inre
vägg är ofta försedd med talrika korta och smala, taggformiga
utsprång, som afsöndra den digererande magsaften. Framför
ändtarmen, som utmärker sig genom tjocka väggar, är allmänt
mellan honom och magen äfven en så kallad tunntarm
utvecklad, hvilken påtagligen är bestämd till ytterligare uppsugning
af chylus och allt efter behofvet är längre eller kortare, vidare
eller trängre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
