- Project Runeberg -  Gud i naturen /
352

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fåglarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammantryckt bikupa. Öppningen ar stor och hvälfd och
midtfram i nästet finnes en skiljevägg, som nästan går ända upp
till taket och på detta sätt bildar en förstuga till det verkliga
nästet, hvaruti honan lägger fyra små fläckiga ägg. Så väl
hannen som honan är sysselsatt vid nästets byggande, i det
båda omvexlande hemta och fastsmeta en lerklump af ungefär
en hasselnöts storlek. De små byggmästarne äro så flitiga vid
arbetet, att de till fullbordandet af sitt stora näste blott
behöfva några få dagar.

Sedan fåglarne blifvit färdiga med den yttre byggnaden,
börja de bereda det egentliga lägret, som i öfverensstämmelse
med sitt ändamål består af de finaste och mjukaste ämnen,
som möjligen kunna anskaffas. Har omgifningen ingenting
passande att erbjuda, så rycker den omsorgsfulla modern fjädrarne
från sitt eget bröst, för att hennes ungar skola få en mjuk och
varm bädd att hvila på. Likaledes se vi i den höga norden,
der den torftiga naturen ej ens frambringar en mjuk mossa,
ejdergåsen beröfva sig sitt dun, på det att hennes ungar ej
skola sakna nödvändigt skydd mot den bistre Boreas.

Om i allmänhet hvarje fågelart bygger sitt näste efter en
bestämd typ och ofta med en synnerlig förkärlek för vissa
materialier, så finna vi dock icke sällan äfven hos dem en stor
förmåga att lämpa sig efter omständigheterna och ett skickligt
begagnande af de för dem tillgängliga ämnena.

I allmänhet står de till nästbyggnaden använda
materialiernas finhet i full öfverensstämmelse med djurens storlek, så
att uti de tropiska länderna, der spindlarne äro mycket stora
och många fåglar särdeles små, de förra djurens konstfärdiga
väfnader af många fåglar användas till nästbyggnad.

Utom de lätt begripliga skäl hvarföre de mindre fåglarne
ingenstädes begagna några gröfre materialier, är det lätt att
inse det deras nästen i de flesta fall äfven måste hafva en mera
omsorgsfullt förfärdigad och varm beklädnad, än förhållandet
behöfver vara hos de större fåglarne, emedan deras svaga
afföda nödvändigt fordrar större skydd mot kölden. Sålunda finna
vi många större fåglar åtnöja sig med att blott fylla en håla
på marken med litet löf eller till och med underlåta äfven
detta, under det många små fåglar icke blott i ofta betydlig
mängd samla de mjukaste och varmaste ämnen, utan ofta
äfven bilda ett hvälfdt tak öfver sina nästen eller välja sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free