Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mot Magdeburg - III. Simson i filistéernas våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
man någon, skulle en av dem krypa undan i något mörkt
hörn. Sådan var reträttplanen.
över den sovande soldaten tog Benranglet ett jättesteg. Efter
kom Clärchen trippande, lyfte på kjolarna och kiev försiktigt
över. De två snarkande vakterna, som vilade famn i famn,
vaknade ej heller. Nu raskt framåt! Kanske man kunde ha
den turen att icke möta en enda soldat i trapporna.
Men i ett hörn av valvet, undanskymda för Benranglets
blickar, då han tittade ut genom dörren, sutto två knektar och
spelade tärning. Båda voro mycket druckna, men kunde ännu
någorlunda urskilja de svarta punkterna.
— Nej, se på skön Clärchen! Hon har varit med mat till
den fångne svensken, som snart skall torteras, lallade den ene
soldaten, då han fick syn på Benranglet. Söt unge, men något
fjär! Men — han skuggade med handen över ögonen — det
var märkvärdigt vad hon blivit mager och lång på sista tiden.
— Sinka tres! ropade den andre. Du har förlorat! Bry dig
inte om Clärchen, henne får du aldrig något av i alla fall!
— Vad, jag? Håll babblan! Jag kan tjusa till alla
kvinnor ... Sade du, att jag förlorat? Du ljuger! Du spelar falskt,
din attan!
— Blitz donner! Vill du känna kallt stål?
Spelet återtogs. Men i detsamma den förste soldaten gjorde
kastet, såg han upp och bleknade. Han tog sig åt huvudet och
utbrast förskräckt:
— O, Sankta Amalia! Förlåt mig mina synder! Nu har jag
fått dille.
— Hä! Vad?
— Jag har känt det länge... Fast inte trodde jag det skulle
komma så snart. Jag ser dubbelt. Jag ser två Clärchen i stället
för en.
— Visst ser du dubbelt. Du är ju full som en kaja. Men se
inte dubbelt på tärningarnas ögon, det råder jag dig till,
tröstade kamraten.
Dubbelkikaren begravde huvudet i händerna och suckade:
— O, sankt Jakob och sankta Cecilia! Låt mig gå igenom
den här persen, och jag skall aldrig mer dricka en droppe öl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
