- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar : äventyrsroman från trettioåriga krigets tid : ny förkortad upplaga /
185

(1941) [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - II. Syster Cecilia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

185

sväller av livskraft och skönhet. Och då skall man gå här
sysslolös, innestängd i ett kloster! Jag är tillräckligt bra för att
kunna sköta mig själv. Ja, jag måste bort... Längtar icke du
också härifrån?

I början hade han mera talat för sig själv. Nu vände han
sig direkt till sin följeslagerska.

Men syster Cecilia svarade ej på hans fråga. Han kunde
se en ryckning glida över hennes ansikte och hennes huvud
böjde sig något.

— Men du tänker väl icke leva här i hela ditt liv! Det vore
synd på en sådan flicka som du. Jag är säker på att du
längtar härifrån, fastän du icke vill erkänna det.

Syster Cecilias huvud sjönk ännu djupare ned mot bröstet.

— Jo, kanhända... viskade hon tonlöst.

Men genast ångrade hon sig, höjde blicken mot honom och
såg honom fast i ögonen.

— Och dock finner jag mig väl här i klostret. Jag älskar
mina sjuklingar och mina blommor och mässorna äro mycket
vackra.

— Men innan du kom hit. Var var du då?... Berätta mig
något ur ditt liv. Nu, när jag öppnat mitt hjärta för dig, kan
du göra detsamma gent emot mig.

Då log syster Cecilia mot honom.

— Kanske! yttrade hon i det hon påskyndade stegen.

För varje dag söm gick blevo Hjelm och syster Cecilia allt
bättre vänner. Den blida nunnans tillgivenhet för den unge
svensken hade i hög grad stärkts sedan hon lärt känna hans
historia. Och Hjelm å sin sida kunde icke utan beundran se,
huru hon i stilla hängivenhet för de lidande, utan tanke på sig
själv, dag ut och dag in skötte sina sysslor. Hon intresserade
honom allt mer och mer, och nästan varje gång som de
träffades i trädgården, ansatte han henne med sina frågor.

Men alltjämt svarade syster Cecilia undvikande. Hon var
tydligen icke ännu fullt överens med sig själv huru hon borde
göra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulabrig/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free