Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förblev som en omvänd hand och kyrkan förblev
packad varje söndag. När pastorn efter några
år fick ett större pastorat, sörjdes han uppriktigt
av hela församlingen, icke minst av Söderbom.
Jag träffade kyrkoherden för något år sen och
frågade, hur han burit sig åt med Söderbom.
— Å, det var ganska enkelt. Jag känner
materialet i skärgården, och det var ganska viktigt
för mig att bli populär i socknen för att få meriter
till en bättre. Söderbom kunde ha kramat sönder
mig om han velat och förstått situationen, men jag
satte allt på ett kort och förlitade mig på
riktigheten av det vanliga omdömet om sådana där
skränare, som bara höta, men aldrig slå till. Jag
gick fram till honom, där han hoppade som en
stolle, och sade: — Låt bli det där, annars får
du stryk! Tag hit kniven! Genast, annars
smäller det!
Och karlen blev faktiskt rädd. Han darrade
som ett asplöv och bad: — Snälla söta, slå mej
inte! — Du skall slippa stryk, om du lovar bättra
dig. Och får jag reda på att du burit dig dumt
åt igen, går jag hit och piskar upp dig. Gå i
kyrkan om söndag; jag vill se på dig. Ingen skall
få veta om det här, så länge jag är i socknen. Jag
är den nye pastorn! Karlen var det
beskedligaste kräk på jorden, det var bara hans
supkamrater som skämt bort honom och trott, att han
var en förskräcklig slagskämpe. Skål!
Och vi skålade, ty vi voro på en stor middag
med mycket champagne hos en hovpredikant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
