Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hygieniska råd: kalla afrifningar, långa promenader,
närande föda, kina och järn.
Hon kom nästan att le, så alldagligt och
allmän-praktiskt tog han det, och hon kände det helt tryggt
att låta sin arm hvila i hans; det var, som det skulle
så vara utan all annan betydelse än den, att det
underlättade takten, fick deras steg att glida in i
samma rytm, och då vägen hela tiden bar uppåt,
var det som hon gått med en kraftigt stödande staf.
När hon kom hem till Lalla, berättade hon om
sin promenad.
»Han är snäll och treflig på tu man hand, vår
nye doktor,» sade hon.
»Ja, jag visste väl du skulle tycka om honom.»
»Å–––-han är bättre än ensamheten. Och
du och jag, Lalla, sitta här som ruggiga fåglar. Vi
ha frusit in i boet.»
Det var för öfrigt en egendomlig dag den dä
det hölls marknad i det lilla municipalsamhället.
Man fick intryck af att en frisk vind susade fram i
alla de tysta gårdarna, och att röster berättade om
lifvet utanför på ett annat, mera ursprungligt sätt
än det tillfördes en genom bref och tidningsnotiser.
Framför allt var det väl den myckna ungdom,
som sjungande och glammande fyllde gatorna och
de mot hafsviken brant sluttande gränderna, som
verkade likt en refiex sommarsol och värmde dufna
sinnen.
Torget var hela dagen som en friluftsteater, där
den ena scenen efter den andra ur komedien:
Människor, utspelades, och ju längre det led mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
