- Project Runeberg -  Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands runinskrifter /
54

(1859) [MARC] Author: Carl Säve - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

63. Gauthem.[1]Hiar hwilis Gairwatr...
Gairwa(tr)... ... ...ltr, hann kwam firi kunung ok arkibiskup ok warn biskup... ... ...so wildi Guþ hann wi...Sol ok Ur war stangar, sum Þors war sundaghr ok Laghr prim(stafr).[2]
65. Norrlanda. — Iakaupr ok Bolein[3] litu gera þinna sten eptir Arwiþ sinn sun.
67. — Butwiþir bu ...
68. — Biþin firir allum kristnum sialum.
69. — Herra Iuan Lundi[4] hann atti mig um tiu ar.[5]
70. Hörsne. — Ga(i)rwaldr iarnaþi dur.
71. Anga. — Folkar i Austerby hann lit gera mik yvir sinn sun Roþlaik.[6] Gesus Kristus naþi hans sial och allum kristnum sialum . Amen, amen.
72. Gammalgarn. — Gesus Krist naþi Halwia sial, [7]unga Kans
husfroya, Angwa Smiþs[8] dot(i)r hwilis hier haweþ,[9] ... a sir . Biþi(n) patanostu firi Halwia sial ... Magistar Gefi gerþi mik, Botwiþr Smiþr lit gera mik . [10]Im ir kraþi (graiþi?) uss.
        Sighþ(i)a(u)þ hans husfry(a)...
73. Vänge. — ... sial [11]beggia feþga . Auþwatr gerþi þitta hwalf; Gairwal(t)r i Wes(t)kini ris(ti) ..
74. Buttle. — Hier hwilis herra Ioan, Raþ(a)rs sun af At(l)ingabo . Bi(þin)....
75. Gulldrupe. — Botolfar Karassa hann kaupte messo-hakulin itagn (l. i tagn?).[12]
76. — Beden fyr Botaiþar sial, Hunt-enkia, sum hiar do; ta war ᚠ . ᚿ . prim i fiurtando rado.[13]
77. — Wilin ir lyþa, hut iak will gera wegin... skulin nn swika; wir biþum uss i...
79. — Afi Maria grasia plena.
80. — Biþin firi Iakaups sial i Annuhanendium,[14] sum Nikulas wagh.
81. Vesterhaide. — Hier liggr Gairwaldr i Bierghi ok hans husfroya.
82. Stainkumbla. — Butmundr auk Butraifr auk Gunnwar þair raistu stain... ...auk sun Aula sat miþ skinum (skipum?), auk hann endaþis at Ulfshalla(?), þa hinn helgi...
83. — Butmundr auk Butraifr auk Gunnwar þair ... stain... ... ut faþur sinn . Guþ hialpi selu hans auk Guþs muþir betr[15] þan wir biþia sunia (l. kunna?).


[1] 63. Denna långa och för Gotlands historia troligtvis fordom högst vigtiga inskrift är, ty värr, till en del alldeles utplånad, till en del högst svårläst. Det tyckes vara tal om någon utsänding, som, kanske i landets eller kyrkans ärenden, "kom inför konungen, ärkebiskopen och inför vår (d. ä. Linköpings) biskop". — Årsuppgiften synes innehållas uti, att þors var söndagsbokstaf och Laghr prim, hvilket inträffade åren 1210, 1305. Det sistnämnda är väl då det antagligaste, och runstenen blir då den äldste på Gotland med utsatt årtal. Men äfven de föregående orden Sol ok Ur (om de blifvit rätt åtskilda) tyckes hänvisa på en annan tidsbestämning. Man måste likväl då taga dem omvändt, d. ä. Ur såsom söndagsbokstaf och Sol som prim, och man får då året 1435. Men hvad betyder då ordet stankar eller stangar? kan det vara stank-ar (stänk-år) eller stang-ar (stäng-, el. stång-år)? Allt är här mycket osäkert, utom den först omtalade årsbestämmelsen. — Till ledning för kommande forskare hitsättes en ordagrann afskrift af Wallins läsning för mer än 100 år sedan (Runogr. Gothl., Act. Soc. Ups. 1744—50, s. 155 o. följ.), som icke upptages af L.: Hier huili : Kairuatr : þironiþr : leraiukaitl : atiroia ok i : þkui : laoiiiliu.... ... Kairuoriom : irinl . iriiu . fultir . ha kuam firi kunink o . kirkibik ... kub . ok orn bikkub i : iaehniiiil... ...kir so uilti kuþ onumi . sol kuu ar siankar sum þ . ors uai....
[2] År 1305; eller kanske år 1400, jf. not. 97.
[3] 65. Bolein ser ut att vara felläst för Boleikr el. Bolaikr.
[4] 69. Lundi kan stå för: i Lundi och vara ortnamn, eller ock kan det vara en latiniserad genit. af Lund el. Lundr och betyda: Lunds son. — Det derpå följande um teu aar är sannolikt um tiu ar, d. ä. i tio år, jf II Afdeln.
[5] 69. Lundi kan stå för: i Lundi och vara ortnamn, eller ock kan det vara en latiniserad genit. af Lund el. Lundr och betyda: Lunds son. — Det derpå följande um teu aar är sannolikt um tiu ar, d. ä. i tio år, jf II Afdeln.
[6] 71. Det å runstenen felristade Rohllaik kan icke gerna betyda något annat än Rolaik eller Roþlaik (l. Roglaik?).
[7] 72. Unga Kans l. Kani kan jag icke tyda, såvida det icke skulle stå i stället för unga Hans, hvarmed då kunde menas, att mannen var från Ung-Hansa gård i Åja.
[8] — Smiþs; på stenen står Smis gen. sg. af det längre ned
stående
Smiþr, jf. 25, not. 81.
[9] — Haweþ kunde möjligen stå för hawuþ l. hafuþ, hufvud.
[10] — De prickade slutorden kan jag ej tyda.
[11] 73. Stenens begia feiga (L. har orätt Pegiafegia) kan icke gerna vara något annat än beggia feþga, de bägge fädgarnes (d. ä. fader och sons);. jf. den ännu fornare formen feþrga a. pl., N:o 87, i Guta Lag (15. 28) förekommer feþgar, nom.
[12] 75. Slutorden itagn el. i tagn kunna möjligen beteckna
köporten. — Uti
Botolfar l. Botolfr står b för f, liksom husbroya, för -froya; jf. N:o 51, 72, not. 91.
[13] År 1508, då meningen väl är, att ᚠ är söndagsbokstaf och ᚿ primstaf.
[14] 80. Det besynnerliga ortnamnet Annuhanendium påminner något om gårdsnamnen Hanes i Endra ford. Endrum d. pl. och Anningakra (-åkra) i Hafdhem.
[15] 83. Betr ändradt från beþr. Slutordet sunia (el. sina, se not. 29) står måhända för kuna (kunna).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:39:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gutniska/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free