- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
55

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1642—1643

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det bästa, och jag det som öfver blef. Så gaf jag mig
till freds därmed, allenast jag hade min herr far.

Sedan kom jag hem till min mormor och var hos
henne till min herr fars bröllop.


Anno 1643 den 20 april blef min herr far förlofvat
i riksskattmästarens hus, och strax därefter, den 9 juli,
stod hans bröllop i Stockholm. Och tog fru Ebba
Leijonhufvud mig den samma dagen utur min mormors hus
och sade hvarken tack heller annat för mig.

Och var jag annars mycke lustig och glad, att jag
intet akta, — hvad mig gick öfver, så var jag lika token
—, men den dagen var mig omöjelig till att en gång [le],
ehuruväl det förtröt mig mycket, att alla märkte att jag
var bedröfvat och inte den gången som alltid kunne
bita in min sorg. Så fråga mig någon, hvi jag inte
var så lustig den dagen som alltid. Och jag sade, att
jag inte kunne veta; men så hade jag denna dagen
hvarken orsak så mycke till att glädja mig, ”efter jag ser,
att en annan står i min mors ställe, det jag heller har
önskat, att min egen mor har stått där. Men efter ock
inte annars kan vara, så vill jag önska, att hon, som
där står, måtte blifva god, för annars hänger på denna
dagen all min lycka och olycka till en tid. Och när
jag tänker på allt sådant, så kan det ock inte annars
vara, än att jag icke något lite bedröfvar mig däröfver.”

Och var jag sedan allt bortåt hos min styfmor och
kom inte i 14 dagar till min mormor, efter min
styfmor var sjuk. Och om jag begärdes lof till att gå till
min mormor, svarade mig strax den elaka fru Ebba:
”Käre, ja, äntelig den, I sku äntelig hem — och din

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halefverne/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free