Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till att äga honom. Och det jag härtill har måst låtit
mig behaga, har jag måst gjort af en barnslig
räddhåga, att jag inte har torts sagt fru Ebba Leijonhufvud
emot; ty hon har både öfvertalt och skrämt mig, att jag
har bedt henne svara, hvad hon ville. Men nu, att jag
kommer till bättre förstånd och ser honom hos andra,
och det i synderhet, att han låter göra narr af sig, det
jag tyckte skulle vara alltför svårt för mig.”
Och bad jag min herr far i all ödmjukhet, att han
ville för Guds skull hafva mig förskont med honom; jag
ville som en ödmjuk dotter, det jag ock var skyldig till
att göra, lyda min herr far, så länge jag lefver, men
detta bads jag före, att min herr far ville låta mig råda,
efter det ock gick mig mest och närmast an.
Då blef min herr far mycket ond på mig och fråga
mig, hvem som var orsaken därtill, att jag ville
öfvergifva honom; och den som gjorde narr af honom, han
vore själf större narr. Jag skulle inte låta tocke där
irra mig, utan han ville ändtelig, att jag skulle hafva
honom, om jag ville heller intet; efter han var en så from
man, att han inte gjorde någen människa emot, så
hoppas han visst, att han skulle blifva from emot mig.
Därpå jag svara min herr far: hvad det vedkom,
att han var så from mot andra, så rådde han inte om
många, och den som är alltför god emot andra, så är
han värst emot den, han mest råder om. Och annars
kunde jag inte bringa öfver mitt sinne till att säja
honom ja heller ett godt ord.
Och frågade min herr far mig, hvad det dock måtte
vara för en soldat, som mig så mycket låg på sinnet, efter
jag har sagt, att jag ville öfvergifva honom för en
soldat skull; och sade ändtelig, att det är Cruusen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
