- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
112

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1646: aug.—1648: aug.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till, efter I äre så misstänk[sam] om en annan.” Och
blef min moster så ond, men han inte mindre.

Och den 18 augusti kom hans tjänare tillbaka ifrån
Lifland med bref ifrån min herr far. Han svarade honom
på sitt bref, att han gaf sitt samtycke därtill, att vi skulle
få hvarannan, det han blef mycke glad åt. Och jag på
min sida, huruväl jag inte lät mig märka, var inte mindre
glad däråt.

Och sade min morfar åt mig, att jag nu skulle
säja min mening. Och om jag intet vill, så var det ännu
tid till att vända och inte så länge dröja, som jag gjorde
med Sparren. ”Men sedan är det för sent.”

Därpå jag sade: ”Om min morfar vill, att jag skall
säja nej, så vill jag göra det, men annars har jag inte
annat tänkt än till lefva och dö med honom. Och har
aldrig så vida Sparren intagit mitt sinne som denne.
Men om jag visste, att det vore min morfar emot,
så skulle det aldrig ske.”

”Det är inte min mening”, sade morfar, ”om du
man själf vill hafva honom, att du skall säja honom
nej. Ty jag sir det väl på honom, att han är en
redelig och god man och inte af någet elakt sinne, att om du
någet så när kan skicka dig efter hans sinne, så skall
du inte hafva någen ond man af honom. Och kan jag
det lätt döma däraf, efter han har varit så god emot
min dotter, sin svägerska, och brorbarn, så att jag
tviflar om hennes egna brö’r någen tid läre göra henne det
som han har gjort emot henne. Och har han gjort
dem så mycke godt, att han inte var skyldig till halft
af allt det han unte henne. Och kan jag så mycke mer
tänka, att han ju måtte bli god emot dig, som skall bli
hans hustru, om du man rättar dig efter hans sinne. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halefverne/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free