Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cruus i Stockholms Storkyrka. Begrafningen
bevistades af drottningen, riksråden och flera förnäma
personer.
Hans lik blef dock endast för en kortare tid
nedsatt i hans föräldrars ståtliga graf i Storkyrkan; det
fördes sedan till det grafkor, som Agneta Horn lät bygga
i Björklinge kyrka vid Sätuna. I sin ifver att hedra
sin makes minne ville hon först rifva ned hela denna
kyrka och bygga en ny på annat ställe. Detta afböjdes
af konsistorium i Uppsala, som rådde henne att i stället
bygga till den gamla kyrkan, hvilka råd hon följde
genom att låta uppföra koret under åren 1658—1664.
Under åren 1656 och 1657 kunde Agneta Horn med
skäl klaga öfver sina många vedervärdigheter och
pröfningar.
Först och sist Lars Cruus’ död, så obehagen och
förlusterna i Polen, sedan, ej långt efter mannens
begrafning, underrättelsen om den så afhållne morbrodern
Erik Oxenstiernas död i Frauenburg den 23 oktober; så
några månader därefter faderns död.
Sysselsatt med en mönstring i Skara, bortrycktes
helt hastigt Gustaf Horn den 10 maj 1657 i en ålder af
sextiofem år.
Mot slutet af året dog den andre morbrodern, Johan
Oxenstierna. Den gamle morfadern hade slutat sin
gagnerika lefnad några år förut, 1654.
Samma år dog ock fru Ebba Leijonhufvud, hvilket
kanske trots allt torde få uppsättas på fru Agnetas
förlustkonto.
Med skäl kunde nu Agneta Horn känna sig ensam
och pröfvad.
Antagligen är det just under intryck af alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
