Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 2. Spegels studier vid främmande universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 17
ett träffsäkert och till ytterlighet mottagligt minne. Vid hvarje
studieort, där han stannade, uppsökte han biblioteken och
fördjupade sig i de ämnesgrenar, som tillvunno sig hans intresse, och
allt framgent utfyllde han de lediga stunderna i sitt lif med trägna
studier, särskildt inom teologien, men äfven inom vitterheten,
språkvetenskaperna, historien, fornkunskapen m. m. Man misströstar
nästan om försöken att till ett öfverskådligt helt sammanföra den
skara teologiska auktoriteter, hvilka han till sida och ordasätt
citerar. Visserligen kan han stundom ha hämtat sin visdom ur de
voluminösa »Systemata universæ theologiæ» och andra sammelverk
in folio, af hvilka det 17:de århundradet öfverflödade, men den
gedigenhet, hvarmed han i öfrigt gick till väga, stämmer
näppeligen öfverens med ett sådant studiesätt som regel.
Utom rent bokliga insikter medförde Spegel som vinst från
sina resor förmågan att obehindradt tala de länders språk, som
han besökte. På tyska, holländska och engelska rörde han sig
sålunda flytande, och ehuru han ej besökt Frankrike, talade han
dess språk »så färdigt, angenämt och zirligit, som han warit född
i Frankriket». Hans icke obetydliga kännedom om den italienska
litteraturen ger vid handen, att han också behärskat detta språk.
Redan under sina studieår rönte han äfven påverkan af
sextonhundratalets lingvistiska sträfvanden, sådana dessa togo sig
uttryck i en skara språkrensande ordnar och arbeten öfver språkens
byggnad och lagar. Samma ifver, som besjälade tyskarne eller
Ronsard och hans lärjungar, visade också Spegel att rikta modersmålet
med ord och uttryck ur dialekterna. Men han hade på samma
gång tagit intryck af den malherbeska reaktionen mot begäret att
uppblanda språken genom latinisering och grecisering, liksom han,
ledd af tidens allmänna sträfvan efter språkrenhet, motarbetade
införandet af romanska ord i svenskan. Hans språkliga intresse
var redan vid denna tid starkt utveckladt. Flere af hans äldre
anteckningar röja en fantasi, som sysslar med språketymologier,
och till hans ungdomsår kan återföras en stor del af de lingvistiska
förberedelserna för hans kommande verk Glossarium Sveo-Gothicum,
hvilket, enligt hans egna uttyck därom, till de svenska orden
foHelander: Haquin Spegel. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
