Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 3. Spegel som informator. Studier och disputationsprof i Lund. Estetiska intressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Josef Helander.
verk, hvilka blifvit sammanställda under bilden af ett Janushufvud,
äro värdiga uttryck för ett äkta italienskt renässansideal. Men deras
skimrande fantastik och behagfullt lekande ironi var Spegels tunga
germanska begåfning främmande. Tasso erbjöd flera
beröringspunkter. I dennes Gerusalemme liberata fanns — visserligen från
katolsk synpunkt — det härligaste utslag af religiös romantik,
förenadt med ett kändt historiskt stoff under lagarna för det antika
epos. Här kunde Spegel igenkänna Aristoteles regler, bakom de
kristna riddarne såg han Homeros’ och Virgilius’ välbekanta hjältar
skymta, och allt, t. o. m. den jordiska kärleken, var ställdt i
religionens tjänst. Med Tasso var det romantiska eposet bragt till
fulländning. Något jämförligt i fantasiens styrka och fyllighet fanns
endast i England, där Spegel gjorde bekantskap med Spensers
hänförande sagodikt The fairy queen. I denna flyta tidens olika
strömningar tillhopa, men sammanställningen af medeltidsromantik, religiös
hänförelse och antikiserande skönhetskänsla för honom upp i en
idealistiskt overklig värld, som kräfde den tidens utpräglade sinne för
allegorien för att helt förstås och njutas. Djupare och mera
fruktbärande påverkan än af alla de föregående rönte Spegel från
Miltons stora verk Paradise lost, som gifvit ett det ädlaste uttryck åt
den puritanska andens sedliga, religiösa och politiska ideal. Miltons
åskådning af poesiens väsen var också Spegels. Han kunde
obetingadt underskrifva de ord, med hvilka Milton anger sin
uppfattning: »ÅÄndamålet med hvarje dikt bör vara att i vältaliga
lofsånger prisa den allsmäktige Gudens härlighet samt hvad Han i sin
allvishet skapat inom kyrkan, att besjunga de heliga martyrernas
segerrika dödskamp samt rättrådiga och fromma folkslags bragder
och triumfer . . .»
En annan källa till näring för sina diktarintressen fann Spegel
i den från Frankrike utgående episkt beskrifvande litteraturen öfver
skapelsemotivet, som under hans studieresor ägde den största
popularitet. Härom mera i ett följande sammanhang. Den episka
diktningen närmast efter mästaren Ronsards pseudoklassiska epos
återvände med förkärlek till de religiösa ämnena; så Chapelain i
la Pucelle och Saint-Amant i Moyse sauvé; äfven Scudéry valde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
