Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 4. Spegels verksamhet som hofpredikant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Josef Helander.
finnes intet ord af hat eller illvilja mot den utmanande fiende, man
var färdig att möta. Han varnar tvärtom Karl för de alltför
trätosamma och krigiska i hans omgifning. Frid är målet för hans
predikan och arbete, och så villig han eljest var att gå sin konungs
ärenden och tjäna fosterlandet, höll han i regel alla krigiska
uttalanden tillbaka. Lefvernesbeskrifningen öfver Karl XI afhandlar på
åtskilliga sidor konungens förhållande till krigsmakten, och där
har han hbl. a. inflickat en passage, hvars ton är karaktäristisk för
den sinnesstämning, som genomgick hela hans lif:
Det är så hugneligt, när bonden och soldaten
Förlikas wäl i hus och sämjas wäl om maten;
När Ceres gör med Krants Bellonæ hjelm bepryd,
Och när Bellonæ spjut är Cereris beskyd.
När Ryttarens gewär al bondens wägg betäcker,
Och det tapetseri ej bondens barn förskräcker;
När bonden sår i fred, och Kneckten mäjar med,
Ja bägge hjelpas åt, at tröska ut sin säd.
Då kan Rätfärdighet få kyssa freden söta,
Och godhet med al frögd den blida trohet möta;
Då ser man öfwer alt i Landet glädje nog,
När swärd ej gäller mer än lia, harf och plog1.
Men om det någon gång gällde att visa mod och dödsförakt,
stod han icke sina stridsdugliga landsmän efter. I slaget vid Lund
ryggade de svenska linjerna flera gånger tillbaka, och häfderna
förtälja, att i det mest kritiska ögonblicket skyndade Spegel in
bland de modfällda soldaterna, eggande dem att med fortsatta
ansträngningar rädda det hotade fäderneslandet. Då svenskarne
stannat som segrare på slagfältet, framträdde Spegel åter inför den
hårdt utgallrade hären och uppmanade i en gripande
tacksägelsepredikan öfver konungens gifna fältrop »Med Guds hjälp!» att prisa
och lofsjunga den Högstes ära, Hans, som räddat fäderneslandet, samt
att räcka åt fallna och sårade en hjälpsam hand. Därefter
räknades de döda på slagfältet, och Spegel förrättade deras begrafning 2.
1 Dessa rader — ur sid. 143 — ha under titeln »Militiens disciplin hemma
i landet» införts såsom en själfständig dikt i flere af tidehvarfvets antologier.
2 A. A. AFIELIUs, Svenska Folkets Sago-Häfder, del 10, sid. 118—119 och
FRYxELL a. a. XV, 139—140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
