Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Josef Helander.
det om den resolutionen, att Luthers lilla katekes borde tryckas i
oafbruten följd före den öfriga texten. Öfvertygelsen om den
praktiska nödvändigheten af denna uppställnig, enär barnen först borde
inlära lilla katekesen, låg också till grund för de granskningar, som
på kunglig befallning inkommo från domkapitlen i riket1. Dessa
funno i allmänhet biskopskatekesen vara fri från villfarande lära
och heterodoxi men väl i behof af bearbetning och rättelser med
afseende både på uppställning och ordasätt. Deras önskningar
rörande den nya läroboken ledde till tämligen skiftande förslag.
Strengnäs konsistorium yrkade af pedagogiska skäl på en strängare
begränsning af frågornas antal, under det domkapitlen i Lund,
[Iernösand och Viborg i den dogmatiska fullständighetens intresse
hade talrika tilläggsförslag att göra. Konsistoriet i Visby, som
ägnat spörsmålsboken en ingående komparativ granskning, förordade
lilla katekesens anordnande i trogen anslutning till latinska texten
i den som symbolisk bok fattade Liber Concordiæ2 och hänvisade
till ett ännu fullständigare upptagande af Luthers egna ord i
förklaringen efter mönster af den berömda Catechismus Gothanus
(Gotha 1663). Domkapitlet i Västerås verkställde ingen
detaljgranskning utan påyrkade blott en kommission för katekesfrågans
grundliga handläggning under förutsättning, att hela spörsmålsboken skulle
komma att symbolförklaras.
Till samma tanke anslöt sig ärkebiskopen i sin korrespondens
med regeringen under slutet af år 1687, och på hans inrådan
sammanträdde i januari 1688 en kommitté, bestående af flere
bisko
1 Vid katekeskommittens första sammanträde i januari 1688 förelågo
granskningar från 13 stift (enligt protokoll den 17 januari 1688, Svenska Ecclesiastika
Handlingar, V, Riksarkivet), af hvilka 9 ännu finnas bevarade, nämligen
utlåtanden frän domkapitlen i Strengnäs, Västerås, Växjö, Lund, Göteborg, Karlstad,
Herösand, Visby och Viborg. Oafsedt spridda afskrifter vid våra större bibliotek
finnas dessa sammanförda i Cod. Eng. B—X, 1,60, Kongl. biblioteket, och T.
158, Linköping.
2 Efter öfverläggningar med Censor Librorum Örnhielm framställde den
andra handbokskommitténs medlemmar samma yrkande i afsigt att vinna
fullkomlig korrekthet i alla editioner af lilla katekesen. Jfr Kongl. bref den 23
januari 1693 samt de prästerliga kommitterades inlaga, mottagen i konungens
kansli den 31 januari s. å.; Collectanea de Scriptoribus Svecicis I: 252,
Riksarkivet. Deras yrkande bifölls genom Kongl. bref den 1 februari 1693.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
