Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 6. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: utarbetandet af kyrkolagen, katekesen och skolordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 77
ställas en trägen öfning i kristendomens hufvudsanningar utan att
lärare eller lärjungar därvid voro bundna af något bestämdt
spörsmålsformulär; såsom lämplig handledning för lärarne kunde, där
så behöfdes, redan i bruk varande katekeser af Laurelius eller
Gezelius1 göra tjänst.
Fasthållandet af detta förslag, som fullständigt sköt intresset
för den nya biskopskatekesen åt sidan och stämplade den som
obehöflig, omöjliggjorde det med kommissionen afsedda arbetet på
en rättad och förbättrad upplaga. De förmedlingsförsök, som
företogos från regeringens sida, lände ej heller till önskadt resultat 2,
hvarför konungen, då kommitterade åtskildes med oförrättadt ärende,
fann nödvändigt att åt ärkebiskopen ensam öfverlämna uppdraget
att med ledning af från konsistorierna inkomna utlåtanden och
enligt den metod, som syntes honom ändamålsenligast, utarbeta en
spörsmålsbok, hvilken kunde läggas till grund för
katekesundervisningen i landet3. På den knappa tiden af två månader öfversåg,
omarbetade och fullständigade nu ärkebiskopen den spegelska
katekesen för att enligt konungens önskan kunna underställa sitt arbete
prästeståndets granskning vid 1689 års riksdag. De synpunkter,
som domkapitlen och öfriga granskare framhållit, hade här
kommit till beaktande och sammanjämkats till enhet; dogmatisk
noggrannhet och utförlighet voro omsorgsfullt tillgodosedda och det
kateketiska materialet systematiskt anordnadt, hvarför såväl
biskoparna vid sin granskning som sedermera det öfriga prästerskapet
enstämmigt uttalade sitt erkännande af den sweobiliska katekesens
ändamålsenlighet såsom handledning för kateketerna och såsom
grundval för åstadkommande af likformighet i undervisningen 4.
1 Jfr protokoll öfver kommissionens förhandlingar i Svenska Ecclesiastiska
Handlingar 1685—1694, Riksarkivet; ett af Benzelius, Schütz och Micrander
underskrifvet, till konungen den 3 februari 1688 inlämnadt »Oförgripeligitt
betänckiande öfwer det Catechetiska arbetet som är i förslag att upsättias, såsom
ett Reglement till att anställa förhöret uti christendomsstyckerna på enahanda
maner; iemwäl om Handbokens och Psalmbokens reviderande», original i K.
100, Uppsala; samt Er. Benzelii enskilda »betänckiande om Catechismi förhör
och uniformitet utj dess inrättande». T. 158, Linköping.
2 Jfr rådsprotokollet den 16 februari 1688.
8 Kongl. bref den 4 december 1688.
4 Prästeståndets protokoll den 26 februari samt 16 och 17 mars 1689. —
Icke heller den swebiliska katekesen gick fullständigt fri för beskyllningar att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
