Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 11. Spegels ord "Til Poesiens rättsinnige Elskare". Några grunddrag af hans estetiska åskådning och dess tillämpning på den episka dikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 197
dess utarbetande »af then Sal. Her Grefwen wäntade all
nödwändig vnderwisning och gunstig påminnelse / tå jagh antingen i ord
eller mening (som ofta händer) fela månde».
Denna rådfrågningsmani, som var ett tidens nota
characteristic!a och i viss mån ersatte den följande tidens offentliga kritik,
gagnade föga författarnes själfständighet. I de litterära
språkordnarna urartade vänkritiken till tvång och förtryck, och med den
böjelse för diktning efter erkända mönster, som därtill gjorde sig
gällande, framträder bristen på verklig ursprunglighet allt klarare.
Renässansens latinska diktning var till stor del cento-artad. Man
hade, som Erasmus Rotterdamus tillråder sina samtida, försett
sig med stora samlingar af utdrag ur de antika författarne för
att inpassa deras sentenser på lämpliga ställen. Beundran för
antiken gaf upphof till en metodisk plundring af dess skatter.
Ronsard hämtade sin inspiration från Homerus, Virgilius och Pindarus
och upptog som eget en mängd uttalanden hos Petrarca och
andra skalder, och Ronsard i. sin tur beskattades flitigt af
Weckherlin, Opitz m. fl. Det litterära plagiatet är en frodig gren äfven
på den svenska litteraturens stamträd. Det är icke ovanligt att
med tillämpande af våra moderna begrepp om äganderätt i bokligt
afseende lasta Spegel för hans stora kompilationsförmåga. Men
han kan i detta hänseende ungefärligen jämnställas med flere vår
odlingshistorias mest framskjutna personligheter. Olaus och
Laurentius Petri öfversátte och bearbetade af rent bildningsintresse
och för att höja det religiösa medvetandet. Den nitälskande
Spegel behärskades af samma anda. När han utbyter de tidsödande
ämbetsgöromålens prosa mot poesiens rytmer, glöder ännu
lärarenitet i hans tankar, vare sig han nu direkte undervisar som i
Guds Werk och Hwila, eller han söker sig form för det didaktiska
syftet i klandret af samhällets lyten, som i den kraftfulla satiren
Riddar Högmod Nedfalls Bedrifter. Verket, som meddelar nyttiga
kunskaper eller eggar till goda seder, var för dessa män mera
än frågan, hvem som åstadkom det samma. Att de mindre tänkte
på litterär berömmelse, framgår bl. a. däraf, att titelbladen ofta
sakna uppgift om författare eller utgifvare. Spegels
tillbakadragen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
