Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 12. Skapelsehistorien som episkt motiv i den äldre litteraturen. Dess svenske bearbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Josef Helander.
hafwer förlorat them /helst emedan the woro ey allenast Ba
rnslige utan och Werldzlige». Det språkliga nit, som skarpt och
reflekteradt framträder här, passar också väl Spegel, då däremot
Lucidor veterligen icke visat tecken till samma intresse celler
arbetat för att öka vårt skriftspråk med ovanliga folkord från skilda
landsorter.
På samma sätt som själfva diktverket i flere afseenden vittnar
för Spegel och emot Lucidor, så gifver Spegels korrespondens
starkt talande skäl i samma riktning. Då han förberedde
utgifvandet af andra upplagan, tillskref han bland andra litterärt
omdömesgilla män Swedberg: »Ther hafwer nu en eller annan af
Stockholhns boktryckare hoos mig förnummit om then lilla boken,
kallad Guds Werk och Hwila, må blifwa å nyo uplagd, till hwilket
iag wäl wille samtycka, om iag hade tijd till at förbättra något
uthi then samma, och kunde förmå thet at H:r Professoren wille,
när någon ledig stund öfrig wore, tillse hwad vti it eller annat
behöfwer förnämligast ändras, så till ordens rätta tryck som
meningens nyttiga förklaring».
Här som flerstädes annars behandlar han G. W. o. Hw. som
ett alster, hvaröfver han med äganderättens frihet disponerar, dock
utan att direkt angifva sig som författare. I ett annat bref, liksom
det föregående af Wrangel citeradt ur Spegelska kopieboken i Växjö,
uttalar han sig mycket otvetydigt just om sitt eget författarskap.
Han vänder sig däri till professor Olof Rudbeck: »Jag hafwer utaf
en serdeles lust til at läsa Poeterna och at öfwa mig vti språken
för en tjd sedan begynt vti Swenske rjm sammanskrifwa
Skapelsens Historia, och (: så wida iag effter lärde Mäns anledning
hafwer förmåt:) framstella för the Enfaldige Guds undersamme Werk
och Wijshet uti Creaturens förlänte egenskaper; hwar wjd iag ej
hafwer kunnat förbigå (: helst effter Basilius, Ambrosius, Minutius
Felix, Nazianzenus thet samma giort :) at nämna både någre
personer och orter them Poeter och Historici för serdeles bedriffter
berömma, hwilkas namn och gerningar iag äfven wel ämbnar i it
litet register förklara, på thet then olärde Davus icke skal tycka
sig wara med en Sphings bekajad». Här uttalas med all önsklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
