Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 15. Spegels bidrag till Gamla Psalmboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning 265
bevarad i Swedbergs upplaga (Sw.) Efter åtskilliga smärre
korrigeringar och flera uteslutningar ingingo Spegels Psalmer i Gamla
Psalmboken (G. Psb.), och i den form de här förefinnas hafva de
bevarats i eftervärldens minne.1 Spegels bidrag till G. Psb. äro:
N:o 3 (Sv. 4).
Betrachtom wäl the helga Budh.
Denna psalm är, som Swedberg anger, »af en förnäm Biskop
stält» och återfinnes i Sp. Ps. sid. 215—218, upptecknad med
Spe
1 Den hufvudsakliga källan för bestämmandet af Spegels insatser i G. Psb.
är hans egen Psaltare, som upptager större delen af hans kända psalmdiktning.
Viktiga upplysningar meddela därjämte Spegels korrespondens samt
skriftväxlingen rörande psalmboksarbetet och de granskningshandlingar, som framkommo
med anledning af Swedbergs edition. Pä sin ålderdom upprättade Swedberg i
sin Lefwernesbeskrifning (sid. 288 följ. samt sid. 1072 i Linköpingsmskr.) en dock
i många afseenden otillförlitlig redogörelse för de olika psalmernas genesis. En
beaktansvärd källa äger man vidare i ett nyfunnet exemplar af 1697 års
kvartedition af G. Psb., i hvilket professor Harald Vallerius egenhändigt infört rättelser i
musiktexten och antecknat författaren eller öfversättaren vid ett större antal
psalmer. Värdefulla fingervisningar lämnas slutligen af O. O. Plantin i hans
tvänne disputationer IIeq: TMNOI OI2N, sive, de Auctoribus Hymnorum Ecclesiæ
Sveo-Gothicæ.... I-II, Upsaliæ 1728 och 1730; af Lars Högmarck i hans
Psalmopoeographia, Stockholm 1736, samt at Ol. Joh Broman i Korta
Berättelser och Anmärkningar om Swenska Psalm-Boken öfwersedd, förbättrad och
tryckter 1694; dock Nödtorfteliga förbättrad 1695 (mskr. in 4:o, författadt 1728,
tillhörigt Gestrike-Helsinge nation i Uppsala). Under sin studietid i Uppsala
stodo dessa män i personlig beröring med deltagarne i psalmboksarbetet, och
de kunde för sina uppgifter äberopa muntliga berättelser af Swedberg. Arrhenius,
Lagerlöf, Vallerius m. fl. Såsom till tiden närstående förtjänar äfven nämnas
lektor Nils Wettersten Bengtssons Kort underrättelse om uphofsmännen til de
Psalmer, som finnas i Wår Kyrkiopsalmbok, som den 1695 af Episcopis Regni ok
superintendentibus reviderat är och i Stockholm med Kongl. privilegio är
tryckter (mskr, N. fol. 15, Uppsala). I handskrift har till slut funnits en af
Spegel verkställd redogörelse för de psalmer, han antingen själf sammansatt eller
vetat vara af andra författade. Sannolikt är denna i sitt ursprungliga skick
för alltid förlorad, och de talrika afskrifter från hans och andras äldre
förteckningar, hvilka nu bevaras i våra bibliotek, äro inbördes skiljaktiga och lämna
föga pälitliga upplysningar. Med undantag af Vallerius och Broman har
Beckman i sin berömda psalmhistoria användt dessa källor på ett i det hela
uttömmande sätt, och hans undersökningar rörande de davidiska psalmerna
kompletteras förtjänstfullt genom E. Wrangels ofvan citerade artikel om Davids
Psaltare i Svensk Kyrkosång. Dessa båda sista arbeten hafva i väsentlig mån
varit grundläggayle för den framställning här lämnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
