Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästens vård och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Hästen är ett ovanligt intelligent och förståndigt djur.
Kunde man så handskas med hästen, som man gör med
hunden; från första stunden vänja honom vid sig, syssla med
honom och klappa om honom, är jag säker på, att man
skulle bringa honom att utveckla en läraktighet, vida öfver-
stigande hundens. Ett vackert bevis på hvad umgänget med
menniskan härvidlag kan uträtta, utgör den arabiske hästen,
om hvars klokhet och goda egenskaper i öfrigt man vet att
berätta hardt när otroliga saker.
Hästen har ett af naturen fromt och fredligt tempera-
ment och fogar sig i allmänhet utan invändningar efter men-
niskans vilja, förutsatt att hon förstår att göra sig begriplig
för honom, men det är på samma gång en stolt krabat, yt-
terst känslig för misshandel eller ett ovänligt och hårdt be-
mötande, i all synnerhet om han orättvist bestraffas och detta
desto mer, af ju ädlare ras han är. Under sådana förhål-
landen reser sig den inneboende stoltheten och motviljan mot
bestraffning hos honom, och det eljest så lugna och fogliga
djuret blifver ofta elakt, trotsigt och liämdgirigt. Mången gång
fördrår han visserligen, som det kan synas, tåligt misshan-
deln, men du kan vara öfvertygad om, att då antingen trött-
heten betar honom lusten att opponera sig eller också en
långvarig föregående rå behandling »garfvat» hans hud.
Han har vidare ett utomordentligt minne, ett veritabelt
»hästminne». Så t. ex. glömmer en häst, så vida hans själs-
förmögenheter äro friska, sällan eller aldrig en väg, som han
en gång gått, ja, livad märkvärdigare är, han minnes icke
blott dess rigtning och längd, han känner inom kort också
hvarje litet föremål på eller vid densamma.
Mer än en gång har detta hans ovanliga minne varit
nära att bereda mig och troligen mången bland mina ärade
läsare också rätt stora obehag, i det att hästen häftigt skyg-
gat för någon ny grindstolpe, någon steu eller något annat
föremål på vägen, som, då han sist gick den, icke fans der.
Jag vet också talrika exempel på, huru hästar, som af en
eller annan orsak nödgats undergå någon smärtsam opera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
