Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jungfrudomskravet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grannkvinnor överhölja henne med smuts och dy samt släpa
henne under smädelser till stranden, där hon störtas
i havet. Sedan är hon renad och kan obehindrat vända
hem, då hon av en prästinna smyckas med magiska
kedjor och papegojfjädrar, på det att lyckan
framdeles må le emot henne. Förföraren måste gifta sig
med henne och — allt är glömt.
Det finns folkstammar i Östafrika, så påstå flera
resande, där man går så långt i sin omtänksamhet
om dygden, att man utsätter den unga kvinnans kropp
för ett brutalt försiktighetsmått, nämligen
hopsyendet av slidan. Hos kabylerna tillåtes icke heller något
som helst könsligt förhållande utom äktenskapet; om
ett barn blir följden, dödas det tillika med modern. I
Loango få flickorna blott i sin mors närvaro tala med
en man.
I Gamla testamentets tid dömdes strängt en
kvinnas s. k. felsteg. På männen ställdes ingalunda
samma sexuellt sedliga krav; tvärtom var opinionen då
såsom nu, synnerligen slapp, när det gällde dem. För
den ogifta kvinnan däremot var det ej blott berömligt
utan ett påbud att ej ha »känt någon man».
Förförandet av en flicka var hos de gamla
judarna ett brott mot —- sjunde budet; ty även den fria
kvinnan hos dem betraktades ej som en person, utan
som en egendom.
Den man, som bröllopsnatten fann, att bruden ej
var jungfru, kunde förskjuta henne, ja, om de äldste
dömde blev hon stenad.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
