Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finger till försoning med fienderna, de hel-
och halvborgerliga.
Att ungsocialist varit ett skällsord, vad har
det bekommit dem, som såg, att i detta “det
bästa av alla samhällen“ var mördaryrket en
ära, att vara stor utsugare en berömmelse,
rika månglare hedersmän, politiska friare och
kappan-efter-vind-jonglörer högst ansedda
medborgare. Att ej räknas tillhöra dessa
humbugs- och tjuvband känner en
ungsocialist såsom den enda vänlighet han erfar från
det hållet. De är hans dödsfiender. Han
har intet med dem att göra. Han vet, att så
länge de härskar och finns till, ska fattigdom,
orättvisa och förnedring ligga som ett
förkvävande moln över de mångas helvetesliv,
medan de få dansar på lyckans och nöjets rosor
i sin guldhimmel. Därför hatar han och
avskyr dem, som man avskyr ett grymt och
skabbigt djur.
Nedskällda, beljugna och ständigt med
lagens hämnande rackor efter sig har
ungsocialisterna i alla väder hållit modet uppe,
hänsynslöst slagit tillbaka och, obekymrade om
det borgerliga hundskallet, gått sin väg
framåt. Utan skryt kan de våga det vackra
påståendet, att de aldrig har svikit. Änskönt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
