Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅRDJÄGARE OCH ANDRA
PERSONNAGER
— Alri kan ja minnes en marsvinter som den här,
sade mor Stin-Greta och sopade askmörja inåt elden.
— Undrer om Osker å Petrus ska komme snart.
Gu-välsigne skjutet, men de hadde vatt bättre om di hadde
hålle sa hemme. Di följer mårdspåret å får nog våde i
snö opp unner arma.
— Jag hörde nyss ett otäckt tjut nerifrån sjösänkan,
sade jag. Det kunde väl aldrig vara varg, som tjöt,
— Va de varg, så får en si te, om en kan akte folk å fä.
Därpå gick hon till soffan, där hennes tioårige son
låg och sov och svepte bättre om honom. Hon talade
liksom för sig själv:
— Ja va väl en tolv år, när ja så varg. Halvvägs
te Jorlbro, där vägen kröker om kärret, sto ja bakom
en gärsgårl ci S£l fyre varge gå i ra fram över kärret.
Ja kände vittringa ifrå dom, för vinn va åt ma te, å de
säjer ja, att ja inte tordes röre ma förr’n di va så långt
borte att ja inte så te dom.
Någon stampade på förstubron och sopade snön av
sig, dörren gick upp och där kom Petrus.
— Feck ni mården, frågade mor Stin-Greta.
— Nää, vi följde mårdspåra tess di to slut — de
börjde å mörkne på, å då tyckte vi att de va bäst te å
spare’n tess i mårabitti, inna han kan ha hunne me å
äte frukost.
Petrus bytte om på fötterna. Sedan satte vi oss ned
till kvällsvarden. — De här låter äte sa, sade Petrus.
— Jaha, fläsk, brö å pära de mätter. Gott ska en ha,
för ju skrinere en lever, dessmer vill en äte.
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
