Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 MATSMÄLTNINGSORGANEN
Gallstensanfallet uppträder emellanåt utan påvisbar anledning;
ofta kan man dock finna en del tillfälliga föranledande orsaker till
utbrottet, såsom dietfel, förkylningar, häftiga sinnesrörelser,
ansträngningar 0. s. v. Det typiska kolikanfallet insätter med lätt förebud
av obehag, illamående, frysningar o. d. eller helt oväntat med
häftiga smärtor, som kunna nå en oerhörd intensitet. Smärtorna komma
1 »skov» med friare mellanrum, under vilka dock en dov, borrande
känsla i levertrakten är för handen; härifrån kan den utstråla mot
skuldrorna, ryggen och till och med armarna. Hos känsliga
personer kunna smärtorna framkalla vanmakt, yrsel, ja, till och med
konvulsioner. Kräkningar åtfölja ofta smärtorna.
Ej sällan börjar anfallet med en frossbrytning och en övergående
feber; ofta är en lätt ansvällning och ömhet i levertrakten påvisbar.
Gulfärgning av huden och ögonvitorna äro ett viktigt tecken, som
dock saknas i omkring hälften av alla gallstensfall; denna gulsot
varar då även några dagar efter anfallet. Påträffandet av en
avgången gallsten lyckas endast i en del fall under de första dagarne
efter anfallet. Man måste ihågkomma, att ej på långt när alla
anfall äro förenade med passagen av en sten genom gallvägarna, utan
smärtan i många fall endast beror på inflammation i gallblåsan
och ej, såsom man förr trodde, alltid på en inklämd sten.
I regeln bruka smärtorna vid ett typiskt anfall av gallstenskolik
efter några timmar giva sig, emellertid ofta blott för att med
förnyad häftighet återkomma. Sålunda kan ett anfall draga ut ända
till flere dagar.
Stora stenar avgå ofta utan koliksmärtor, men de passera då ej
gallvägarna, utan hava genom fistelbildning sökt sig väg till
tarmarna.
Anfallens antal och täthet växla i lika hög grad som deras
intensitet och långvarighet. Veckor, månader, ja, till och med åratal
kunna vara fria från anfall, mycket sällan ändar ett anfall dödligt.
Ett oregelbundet förlopp av gallstenssjukdomen kan dock
förekomma, som ej utmärker sig för de typiska anfallen, utan är åtfölj!
av allehanda rubbningar. Genom fast inklämning av en gallsten i
gallgången (ductus choledocus) kan ett stadigvarande hämmande av
gallflödet med dess följder uppkomma; en kronisk gulsot visar sig.
vilken efter längre bestånd kan övergå i hälsa efter avgången av
stenen genom fistelbildning, men kan också föra till svåra
sjukdomstecken, såsom njurlidande, cirkulationsrubbningar med
ytter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
