Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervsjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NERVSJUKDOMARNA
Nervsystemets byggnad
ERVSYSTEMET utgöres av en central del nämligen
hjär
nan och ryggmärgen samt en perifer del bestående av de
perifera nerverna med därtill hörande nervknutar
(gang
lier). Nervsystemet låter upplösa sig i talrika enskilda
nervenheter de s. k. neuronerna, vilka alla hava en bestämd byggnad.
Huvuddelen av en neuron är en nervcell belägen i den centrala
delen av nervsystemet. Från denna nervcell utgå mer eller mindre
talrika . utlöpare, av vilka en eller ett par fortsätta såsom
nervutlöpare (axelcylinder) under det de övriga (s. k. dendriter) äro
helt korta och genast dela sig i allt finare grenar. Nervutlöparen
går nu tillika med andra dylika från andra nervceller såsom del
av en nerv till dennas ändförgrening, där den själv upplöser sig
trädformigt till ett litet »ändträd». Under sitt förlopp inom det
centrala nervsystemet avgiver nervutlöparen flere sidogrenar
(kollateraler), vilka å sin sida efter längre eller kortare förlopp upplösa
sig i ändträd.
De enskilda neuronerna äro förbundna med varandra på det sätt
att utlöpare från det ena med sina ändträd omspinna det andras
nervcell och komma i beröring med dennas dendriter, och hela
nervsystemet utgör nu intet annat än talrika sålunda med varandra
förbundna neuroner.
Varje nervtråd (nervutlöpare) är sålunda oförgrenad, men ligger
tillsammans med andra buntade inom gemensamma hyllen
utgörande en nerv. Där nervtrådar skilja sig från de övriga och avgå till sin
bestämmelseort sker en förgrening av nerven; man kan i detta
hänseende likna nerven vid en elektrisk kabel med sina olika
ledningstrådar. Nervcellerna äro plattryckta, kärnhaltiga bildningar av
växlande form och storlek. De äro i synnerhet talrika i hjärnans gråa
substans samt i ganglierna eller nervknutarna. Varje nervtråd tager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
