Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Digivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722 BARNAVÅRD
nans största livsuppgifter, åt vilken hon med iver och glädje skulle
ägna sig. Exemplets makt är stor; det är ingalunda likgiltigt, vad
även ett litet barn ser, hör och känner, och därför böra de
kringstående hava stor uppmärksamhet på sig själva vid umgänget med
barnet. Man kan aldrig nog lägga ett barns omgivning på hjärtat
att saktmodigt, milt och kärleksfullt omhulda detsamma; härigenom
vinner barnet lugn; ett ovårdsamt, hårt och häftigt sätt gör barnet
oroligt, skrikigt, sömnlöst och svårskött. Språksamma mödrar, som
muntert och jollrande tala med sina barn, visa dem, utan att själva
ana det, en stor välgärning, ty deras ljud verka icke blott på barnets
hörsel och talet, utan öva inflytande även på hela dess väsende.
Ehuru vänlighet och mildhet äro så viktiga vid fostran av de
små, måste dock allvar och lugn vara med, och då barnet
utvecklats så, att man verkligen kan tala om vilja hos detsamma, får det
ej skämmas bort, utan måste känna kraften och tyngden av moderns
bestämmande. Om ett skrikande dibarn endast kan lugnas genom
att bäras eller vaggas, är det redan bortskämt och småningom lär
det sig att genom skrik vinna sin önskan och genomdriva sin vilja
samt blir därigenom egensinnigt, trotsigt och envist. En förståndig
och kärleksfull moder lär sig snart att på barnets skrik igenkänna,
om detta är föranlett av något verkligt behov eller om det endast
beror på okynne. Barnens skrik kunna, såsom vi redan ovan
påpekat, bero av flerfaldiga orsaker. Orsaken är ofta att söka i hunger
och törst, men även i köld, värme, nedvätta kläder, tryckande veck
i kläderna eller för hård tillknytning av desamma, gnidning av styvt
linne kring barnets hals, väder i tarmarna, klåda, sårigheter,
stickande nålar, flugor. Om orsaken avlägsnas, upphör skriket, men
oriktiga mått och steg hjälpa ej, utan kunna då oseder inläras
såsom vaggning, suddar o. s. v., vilket är avgjort skadligt. En säker
nytta har för övrigt skriket med sig, om det är måttligt, det är
nämligen en god lunggymnastik, andetagen bliva djupare och detta
återverkar nyttigt på kroppen i sin helhet och särskilt på tarmarnas
rörelser. Huru ofta är skriket för resten ej endast en yttring av
livsglädje och ett tecken på ett piggt och kraftigt barn. Slöa och
av någon hjärnsjukdom eller dylikt lidande barn skrika icke, och
att barnet alltid är »tyst och snällt» är kanske ej i varje fall det
bästa tecknet.
Barnjungfrur. Vad vi sagt om mödrarna gäller också till stor
del barnavårdarinnorna, barnjungfrurna. I valet av en dylik bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
