Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Prosten åker hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
man — jag kan beskriva honom närmare sen — med,
som jag vet från andra tillfällen, en säreget len stämma
utan all skenhelighet i timbren. Men av den hördes
i detta ögonblick ingenting, ty mannen stod där stilla
framför prosten utan ett ord.
Mor Per Svens visste vad här var att frukta, ty
hon kände prostens sinne och hade under dagens
lopp väl tio gånger hört honom kväva sin vrede, när
han kom att tänka på denne som han menade vara
upphovet till olyckan. Men det hände i själva verket
något annat än det man väntade.
Prosten stod alldeles stel en lång stund, och bara
såg på mannen och på anletet som han hade framför
sig. Därefter sade han ett raskt ®kom», gick ut och
över till huset bredvid, där den döda låg, öppnade
dörren och lät alla komma in efter sig, gick så bort
och lade sin hand på duken över den dödas panna:
Fader vår ... läste han med en obeskrivligt lugn röst,
alldeles som när han läste det från predikstolen med
en blick ut mot en ovädershimmel; tog dem alla i
hand och gick ut och satte sig i sin vagn, och hans
gamla fuxor förde honom i lugn trav bortåt vägen
förbi kyrkan och hemåt i kvällningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
