Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Predikaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
men Per Knutsson själv 1er icke alls utan sitter
skarpt allvarlig som han mestadels gör när han icke
är i snack. Icke så mycket som en mässingssölja
på selarna utan svart alltsamman, och inte mer
remmar än de svarta behöva för att dra med. Det
var också ett sätt! Med just dessa svarta var det
utan tvivel som han något senare, troligen samma
sommar, körde itu portlängan för Per i 5:an. Där
åter kommer mannen som har den fina vägen och
bor strax ovanom Stora Kyrkobro och vars son vi
således i förväg råkat känna. Gammal låg lackerad
äresvagn med stoppade höga säten, de välkända små
svarta hästarna, som nicka med huvudet jämt så
mycket som passande är när man kör till gilles, inte
mer beslag än de nödvändiga mässingsnngarna för
tyglarna men en förfärlig mängd välblankade remmar
över hela kroppen. Sonen sitter framtill och kör,
och möjligen har han redan övertagit stället. Hela
familjen gör intryck av en mildhet, som man inte
skulle tro vara av denna världen, men på den världs-
liga sidan bli de ändå, ty sonen och dottern ta på
bal, och hemma dansar gubben kadrilj med alla de
gamla konsterna och förefaller lika stillsam då.
Doktor Kallström skulle måhända ej finna mötet
vid trumlan bevisa något med avseende på de båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
