Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Predikaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V*’.-**+1**m»•* » :i
sommarhimlen och på samma gång framkallar sinnets
första deciderade och förtroendefulla övergång till de
skumma dagarna.
Jag kan också tämligen tänka mig, hur det gick
till första gången ett par år dessförinnan, då mäster
efter en sådan stund föreslog, att de skulle hämta ett
par andra hem till kvällen och hålla samtal med dem.
I sanning — de äro oskiljaktiga från varandra,
begynnelsen och änden, iverksättandet och sjunkandet.
Ty jag vet ju gott vilka de hade att kallal
Vad han haft för hem därute på ljungheden vet
jag inte eller varför han slungades in i våra bygder.
Jag vet bara att en gång vart år ville han dit ut. Då
tog han ledighet av mäster, och det har sagts mig,
att han då strövade kring därute ensam nästan dag
och natt. Det brukade vara just vid den tiden på
året som jag talat om, oktober, lite tidigare. Och när
jag nu efteråt tänker på honom som han satt där och
gned mina skosvångar blanka och talade så entonigt
mjukt med mäster, så tycker jag nog han ser mig ut
till att ha mättat sin själ med hedens och strändernas
ensamhet.
Men vi skola bringa vårt sommarbröllop till slut.
Det är bara uppbrottet igen.
Den långa junidagen gick till ända och folk kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
