Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Mannarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
han fälla det träd han ville fälla och som Knut inte
ville fälla, och för det andra blev Knut het på stäm-
man och fick slaget, så att han blev obrukbar i vidare
strid. I första ögonblicket, när de stodo där i socken-
stugan och makade Knut bort på en långbänk, där
han låg som död, var stämningen naturligtvis icke så
gynnsam för Per, men han försökte helt försiktigt
redan då sticka fram mellan de andras axlar med sitt
»bara för ett träd, bara för ett träd», som blev hans
stående yttrande sen när den saken kom på tal, och
sedan Knut efter några veckor började repa sig igen,
så kände sig Per absolverad. Och det trevliga faktum
stod kvar, att han hade stått sig, och samlingen av
dylika fakta var Pers största skatt här på jorden,
vilken han med stor omsorg beskådade och vid till-
fälle förökade.
Trädet som det gällde stod i nordvästra hörnan
av kyrkogården, alldeles i vinkeln mellan kyrko-
murarna, och var en högst ansenlig ask, efter vad
det sägs.
När nu kyrkogården skulle utvidgas blev det
beslutat, att alla de gamla träden skulle bort och nya
almar sättas runt omkring och hagtornshäck i stället
för den medfarna muren — just vad alla mannar vid
den tiden hade fått smak for. I enlighet härmed var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
