Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Frisken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
ligga närmst. Och sen han med slutsalva beseglat
veckobesluten, voro de mera oryggliga än om de lästs
upp i kyrkan. Då var världsordningen, för så vitt
det gällde Frisken, fullt pålitlig för den avsedda tiden.
Ingen åkomma vare sig i världen eller hans eget kött
kunde då öka eller minska antalet föresatta famnar,
inte ens på måndagen. Man skulle kunna anmärka,
såsom också mången i hans riksdel gjort, att han för
vidmakthållande av världsordningen mera åberopade
den onda än den goda principen. Så mycket förstod
jag ändå gott redan när jag var liten och slog hans
kvartersflaska itu, att hans åkallande alldeles icke
skedde i något smekande eller hjälpsökande syfte,
utan tvärtom var utmaning och frånfräseri och en
daglig träning för att hålla sig i form under striden
med ondskorna. Nej, skulle något anmärkas med
avseende på hans ställning i världsstriden, så att säga
hans kosmiska position, så vore det snarare det, att
han tog saken i sin egen hand, som om han vore
Vår Herre själv. Jag skall säga, att när han stod vid
sina stickelbärsbuskar, så höll han dom över man-
narna. Du skall nämligen icke tro, att han grävde
efter vilket famnamått som helst. Ingalunda, varken för
pengar eller goda ord. Han stod alltid tålig och orörlig
i ansiktet och hörde på andragandet och lockelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
