Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Frisken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa vårmornar och lillemiddagarI Vem kunde
tro, att sådant skulle komma att skina så vackert för
en, och vackrare ju längre en lever. Det kommer
väl med avståndet? Eller vad tror du, min vän Sven
vid Häcken? Jag skulle förfärligt gärna velat möta
dig en gång ännu och lägga armbågarna på din arbets-
fjädervagn och höra om det gamla. Men var det
egentligen så vackert? Denna hästhovsblomma, som
jag finner på trädan, vad brydde jag mig om den
då? Och när jag red ut klockan sex om morgonen
med mitt selade hästpar, innan tuppspiran ännu kunde
vara timvisare på kyrkotaket, och drängarna som redo
före undrade om det frusit i natt, och jag sa kom
bort till min pilehäck, där jag lämnade harven i går
kväll, och fick järnlinorna från bogträna och lagda om
hamlarna och solen började värma — inte tänkte jag
väl på hur det gnoddes inne i pilekäpparna för att
få saft ända ut i hängena, eller hur dunmjukt fågel-
pipet hördes därinne i häcken, inte for min tanke da
förtrollad längs med hela den häcken upp till nästa
by och sen till häckarna där bakom, socknavitt, och
till alla stickelbärsbuskar och stugelängor, sa att hela
världen blev ett enda groende, som om det gällde
livet. ..
Jag vet inte hur jag skall kalla det märkliga för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
