Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Bertel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
fastän de hörde till en annan präst. Bertel och
Kistena hade därvid kommit att gå i följe lite före
de andra, och hur det var, så syntes det väl på Bertel,
att han hade något extra att bära den dagen. Det
blev liksom lite allvarsammare vad de än koramo att
tala om, hur säden växte och det ena med det andra,
så att Bertel visste inte ordet av förrän han hade en
märkvärdig känsla av att de voro två om att bära och
han var på vippen att flytta över sina bekymmer på
huvudet med det stora håret, men så hajade han till
och stannade just på den här fläcken. Hade han bara
märkt då, hur blygt det stackars huvudet hängde
som om det icke visste vart det skulle luta sig, så
hade det varit kvickt gjort vad han nu med stor bävan
gick att utföra.
Han drev framåt på stigen.
Det hördes hur en klubba eller kölla, som vi
kallar det, slog ner en tjuderstake, och när Bertel
skuggade för ögonen såg han att där var ett frun-
timmer som flyttade fåren. Hon stod i skuggan nedan-
för hällan, ty häruppe var en likadan hälla som vid
Bertels gård, och det var just nära den som man hade
kritan. Men på hällan var naturligtvis gräs och nedan-
för var den så kallade bäcken, nu utan vatten, på detta
stället också utan fördjupning. Kvinnan i fråga kastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
