Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Himlarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
tilläto och det togs mest från den älskvärda sidan.
Så blev en gång störstpigan sjuk, och Kristina fick
överta ansvaret. Men från första dagen till den sista
var hon som ett urverk, och var hon gjort av sin
morgonsömnighet förstod ingen.
Per satt där och undrade över denna förborgade
vilja, och för första gången tog han en samlad över-
sikt över sitt liv och sin vandring samman med
Kristina. Han kastade en blick bort till hennes
säng. Han tyckte han hade fått en hel mängd att
reda ut, men kom icke längre än att han kände en
stor trygghet och söranighet komma över sig och lade
sig ner igen med en tanke på morgonen.
Efter den dagen, om jag icke gissat fel, var det
som 5:an en tid liksom gått i tankar, och det är
möjligt att hans strängar då hade en känning av
skruven, men ingen vet ju sådant. I religionsangelägen-
heterna följde han det råd, som Per Knutsson givit
honom.
Detta sagt lämna vi nu paret i 5:an så länge.
Och vi ställa dem under framtiden. Ty saken är, att
jag långt ifrån är så säker på den här himlaordningen
som jag nu gjort mig. Man vet sannerligen aldrig
riktigt, till vilken kammare någon hör, utan rätt vad
det är inträffa oförmodligheter, och min säkerhet kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
