Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Mugiunt vaccæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o
med tanke på att icke alla själar förmå uppfatta för-
nuftets röst, hade gjort levern tät, glatt och glän-
sande, för att den skulle bli som en spegel över
vilken gudarna kunde låta bilder framfara, genom
vilka de kunde framkalla än fruktan, än glädje och
genom dessa bilder styra våra sinnen. När det är
som bäst, kan den från förnuftet utgående kraften
giva den omkring levern förlagda delen av själen en
stilla fröjd och glada dagar och om natten ett pas-
sande levnadssätt, genom att låta denna del av själen
under sömnen öva siarekonst. Just så, jag är full-
komligt av samma tanke.
Nu kan du bättre förstå, hur vi ha det, och att
när vi som stå och ha huvudena utåt norra fönstren,
se något svartblått på himlen, så går en skugga också
över levern och sätter hela själen i väntan, och efter
den kommer en bild av den svartblå skogen som vi
icke se, och allt annat som vi icke se. Inte vet Ung-
Stjärna, att ängen nu ligger frusen och att bäcken
rasslar fram mellan iskanter, men när just nu en lätt
sky av snö snuddade vid fönstret, så jagade bilderna
varandra över levern, och det korta drön, hon lät
höra, förnimmer jag som hela naturens vintersuck, i
samma nu frambrytande ur bäckar och strån och
skogar — tills den stöter på en eller annan människo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
