Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Mugiunt vaccæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fönster, och tyckte, att nu hade det blivit så ljust
överallt, att ingenting var att titta efter eller undra
pa mer och, mintro, pa just densamma tiden gick
mer än en mor inne i kamrarna och tittade efter sin
gamla vrå och sina takbjälkar, fastän hon var glad,
att hon fatt det som hon ville, men Storemor provade
sin persiska sjal framför spegeln och var innerligt glad
för allt gammalt som hon slapp att se mer.
Nu tror du kanske att det skall hända något för
att avbryta denna hemmadags stillsamhet. Vänta inte
det. Och det känns ibland också skönt att ingenting
händer. Jag är för övrigt icke alltid säker på vad
som för så länge sen hänt ena dagen eller andra. Det
händer ju så mycket på landet, alltid varje dag något,
tillräckligt för pojkar att göra alia dagar fyllda och
spännande. Kanske var det den dagen storebror
nödvändigt skulle rida tvaarsföljan, med endast grimma
på, de femti stegen ut till fägårdspumpen och fick sig
en ofrivillig cirkuskarriär runt om på stenbron utmed
stengärdsgården, tills han äntligen skrapades av i stall-
dörren. Kanske var det då, och det tror jag nästan
det var, som vi inrättat oss så skönt ute i bet-
högen — du vet, dessa sköna långa högar, som man
schaktar sig in i dag för dag, medan man låter
det frusna jordvalvet stå kvar, så länge de med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
