Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Storemor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fi ■
180
Per Siversson, när han såg henne tidigt på morgonen
dagen efter dödsfallet åka bort med drängen ensam i
framsätet och själv ensam i baksätet, vilket aldrig förr
brukats utom av prosten och någon gång av Kall-
ström och Helling, när de hämtades till större ställen ;
aldrig av veterinären ens. Andra konstigheten iakttogs,
när hon längre fram på dagen, sen även Mats var
uppstigen, kom tillbaka — i ny vagn, som hon be-
fanns ha köpt fritt färdig; lackerad vagn med lågt
baksäte, nästan som de gamla äresvagnarna, blott att
kusken satt högre. Det lät fint och nätt i väggruset,
när mor Cecilia kom åkandes hem med de tryckta
sorgebreven i sin väska; där stod det nämligen just
Cecilia, CECILIA NILSSON, icke Silja och icke
Andersdotter, som man skolat vänta sig, och så skrev
hon sig sen, så att ett är säkert, att aldrig kommer
den veka liljans namn att stå på hennes gravsten,
Mats hoppade till innanför sitt fönster, när han
såg henne nere på vägen, och betraktade sedan med
stort välbehag och gillande hela synen, både vagnen
och den som satt i den. Han hade på sätt och vis
blivit sin egen numera, sen hans mor dött och han
fått sitt arv och flyttat in som oberoende ungkarl i
undantagsgaveln hos sin bror. Sina sjutton tusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
