Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Slungaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TT
23 7
Tro mig, det har han drömt många gånger, och
det syns nog också på honom.
Ibland, när det går för långt, händer det att
han reser sig och slår i bordet, sä att kruset hoppar:
»Tyst på eviga fläcken!» Och då skakar han för en
stund allt klibbet av sig och står så fri och ståtlig
som den vackre man han ännu är. Men vad hjälper
det. Kanske en dag, så börja saktmodigheterna igen,
igen .. . Nej, lita icke på svärfadern 1
Och svärsonen fick snart så mycket att dras
med själv. Jag vet icke så noga hur han kom
in i sina bekymmer. Möjligen var han opraktisk.
Och han köpte jord. Och visst ganska dyrt.
Det skedde med svärmoderns goda minne och av
henne fick han pengarna. Herre Gud, det fick han
gärna, han skulle ju ha det ända alltsammans en
gång. Och det var icke småsmulor, och hans
hustru var enda barnet. Ingenting hade han fatt
med henne som eget, men det gjorde ju detsamma,
när han ändå skulle ha alltsammans en gång. Men
svärmoderns pengar stodo icke alltjämt lika lätt till
buds, och när han kom ordentligt i knipa, kunde hon
icke hjälpa alls. Han hade många svåra dagar då.
Systern hjälpte ...
I alla fall blev han utfattig. Men det var just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
