Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Religionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dig, och om jag vill eller ej, så återvänder drömmen
mitt på dagen, och allt detta som jag haft våra ögon
att se, upplöses i det gnistrande flödet och alla dessa
våra vänner bli återigen vad de voro i drömmen, gnistor
som flammade en sekund, själar som förklingade som
en ton. Slockna de, tystna de? Fråga mig icke. Hur
skulle jag veta sådant? För mig var det endast nöd-
vändigt att återföra dem till den eld, i vilken de leva
och röra sig och hava sin varelse.
Och när jag låter mig ligga så i eldsjödet som en
låga bland lågor, känner jag bäst hur lågorna flamma
och gny och tala till varandra och ha kamp och
brådska, och vissa tider blir själagnyet starkare än annars,
och det förefaller som om hela världen på en gång
ängslades och frågade, knotade och sporde, och frågan
går som en storm bort mot honom, Solen, Slungaren,
alldeles som i tider, då de lydande gaddat sig samman
och kasta blickar bort mot sin herres fäste och begära
order och besked och vilja hava del av hans rådslag.
Du vet hur det brukar gå. Ofta kom en fogde ut och
sade som sant var: det är icke jag som rår, jag skall
sända efter den som över mig är.
Och du vet hur det gick med solen ? Långt, långt
borta är en fin liten stjärna som kanske endast få ögon
sett. Och en dag kom ett budskap från vår sol: det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
