Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Religionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ägfg’"’:’ ’ ■
268
förstås. Överläggningen mynnade ut i ett beslutsamt
»minsjant, låta så mycken jord ligga till ingen nytta!»
I detsamma fick han se någon komma gående från sjön,
och borsten började spetsa sig på hans haka: han hade
lust att se vad det var för folk som brukade stryka fram
här och gjorde sig beredd att interpellera. Men den
kommande gick med ett imponerande lugn, och hans
annalkande tog mer tid än Spissen egentligen hade ro till.
Emellertid blev hela situationen en annan, så fort
Sven kom fram, ty de kände genast igen varandra,
och efter hälsningarna och lite snack satte de sig båda
ner på den gröna vallen och språkade vidare.
Vad den där stigen angår, fick Spissen snart klart
för sig att han kanske inte skulle plöja upp den i dag
åtminstone.
»Du gör väl inte vad du ankar,» hade Sven sagt.
»Då får du hela läget på dig, du bler olyckelig.»
»Nä du,» fortsatte Sven, »nu ska du höra va ja
säjer dig.»
Han tog Spissen i rockärmen och sade med stort
eftertryck: »Pass dig nu verklit noga, en tid åtminstone,
så du inte förnärmar nån. Och var inte framflön! Kom
i hu, nu ä du gåraman. Fan icke du ska nu gå å hålla
allo, ifall där ä nån som går på en liten stig, eller om
vagnmagarens höna skulle komma in på ditt en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
